Tandhälsoutvecklingen i Stockholms län är positiv. Det visar Hälso- och sjukvårdsnämndens årliga sammanställning som innehåller uppgifter om drygt 84 000 barn och ungdomars munhälsa. Sett över de senaste 15 åren har andelen som drabbas av karies minskat i alla åldersgrupper. Störst minskning, omkring 42 procentenheter, uppvisar 12–13-åringar. För treåringar är minskningen tio procentenheter, vilket i rapporten förklaras med att förbättringstakten avtar ju närmare total kariesfrihet en åldersgrupp befinner sig.
Men rapporten visar också att det finns stora regionala skillnader mellan olika områden inom länet. På Lidingö, som uppvisar de bästa resultaten, har hela 67 procent av 19- åringarna kariesfria tänder. I Rinkeby är samma andel knappt 40 procent.

Kjell Bjerrehorn på Hälso- och sjukvårdsnämndens tandvårdsenhet menar att det har att göra med olika socioekonomiska faktorer.
– Det finns ju en väldigt tydlig social gradient här, säger han. Det finns ett antal olika faktorer, bland annat moderns utbildningsnivå, som slår igenom.
För att komma tillrätta med problemet har Stockholms län delats in i så kallade vårdbehovsområden. I områden med stora vårdbehov uteblir barn och unga oftare från tandvårdsbesök. Sedan 2003 tillförs dessa områden extra resurser för bland annat tandvård i anslutning till besök på barnavårdscentraler, floursköljning i skolan och uppföljande verksamhet.
– Det har fungerat ganska bra. Man kan se att vi får in fler barn från de områden som har större bortfall, säger Kjell Bjerrehorn.
Gustav Andersson (c), biträdande sjukvårdslandstingsråd med ansvar för tandhälsa, ser rapporten som ett tecken på ett framgångsrikt men otillräckligt arbete.
– Det är naturligtvis inte bra att vi har så stora skillnader, men det är ändå bra att vi över en följd av år ser att resultatet har förbättrats i alla åldersgrupper och alla vårdbehovsområden.
Den satsning på utsatta områden som inleddes under förra mandatperioden ska fortsätta och utökas. Framför allt är Gustav Andersson angelägen om att nå föräldrarna till barn i utsatta områden.
– Det är viktigt att man tidigt kommer i kontakt med tandvården och går regelbundet med sina barn, säger han. Här har vi ju en integrationsaspekt. Sverige har en tradition av god medvetenhet om dessa frågor och det är framför allt människor med annat ursprung, där man i hemlandet inte haft en lika fungerande tandvård, som vi behöver nå. Det är en prioriterad fråga för oss.

Trots resultaten i rapporten är Kjell Bjerrehorn optimistisk. Han menar att klyftorna ifråga om tandhälsa minskar. Om och när de kan försvinna helt är svårt att uttala sig om, menar han, och påpekar att det har att göra med mer än vilka vårdinsatser som vidtas.
– I vår värld är det inte så svårt att få karies, det handlar om skyddsfaktorer och angreppsfaktorer. Skyddsfaktorer är att borsta tänderna två gånger om dagen med flourtandkräm. Angreppsfaktorer är socker och dålig kost, men också faktorer som ligger utanför munhålan, i samhället.