• Lugnets industriområde i mitten av 1990-talet, samma tid som SL beslöt att ta i med hårdhandskarna mot graffiti. Kjell Hultman utsågs att leda kampen. Den nye säkerhetschefen tog, enligt åklagaren, emot gåvor för 200 000 kronor mellan 1999 och 2002. Enlig
Stockholms Fria

Privatpersonen går, repressionen består

I tisdags inleddes rättegången mot Kjell Hultman, SL:s före detta säkerhetschef, som står åtalad för grovt bedrägeri och grov trolöshet mot huvudman. Hultman ska ha attesterat falska fakturor till ett värde av omkring elva miljoner kronor från bevakningsföretaget Falck.

Fakturorna ska främst ha gällt tusentals fiktiva bevakningstimmar. Som tack för besväret ska Falck ha betalat bland annat krognotor och resor för över 200 000 kronor för Hultmans räkning.
Falck och Hultman har en gemensam historia. I mitten av 1990-talet beslöt SL att ta i med hårdhandskarna mot skadegörelse, mer specifikt mot graffiti. Uppdraget tilldelades den dåvarande säkerhetschefen, den före detta polisen Hultman. Denne inledde i sin tur ett samarbete med bevakningsföretaget Falck.

Företaget begagnade okonventionella metoder i sin jakt på graffitimålare. Företagets ordningsvakter agerade civilklädda och lade ner stor möda på att, utomrättsligt, kartlägga graffitimålarnas kontakter. Vittnesmål berättar om hur Falckvakter fotokopierat graffitimålares identitetshandlingar, följt efter dem till deras hem samt sökt upp dem på deras arbetsplatser.
Den huvudsakliga konsekvensen av Hultmans arbete var dock att bevakningen ökade i omfattning. Kostnaden för sanering trefaldigades också under Hultmans styre. Huruvida graffitin minskade i motsvarande omfattning är dock oklart.
Jacob Kimvall, konstvetare och graffitimålare, säger följande om hur den hårda linjen påverkade målandet.
- För att över huvud taget synas var man tvungen att måla mer. Det finns en allmän uppfattning om att det blev fler och snabbare målningar, mer tags, och färre genomarbetade graffitimålningar.
Därmed inte sagt, enligt Jacob Kimvall, att Hultmans arbete inte fick konsekvenser.
- Det här är en person som påverkat svensk massmediabevakning av graffiti. Det är som opinionsbildare han varit framgångsrik. Hans graffitikamp var totalt misslyckad.
Mer eller mindre ensam lyckades han förändra hur man pratar om graffiti.
Den libertarianska tankesmedjan Eudoxa publicerade förra året en rapport om 'hårdaretagismen' i samhället. Med hårdaretagism avses hur repressiva åtgärder i allt högre utsträckning blir den offentliga maktutövningens standardlösning. Rapporten identifierar en allvarlig pro- blematik i detta. När en åtgärd inte ger önskat resultat blir lösningen att satsa ytterligare tid och resurser på att genomdriva den, med konsekvensen att de befintliga problemen ofta förvärras.

Exemplet Hultman ger rapporten rätt i mångt och mycket. Den före detta säkerhetschefen prövas nu i rätten, men ingen ifrågasätter den diskurs han skapat kring fenomenet graffiti. Under rättegångens första dag fick den åtalade till och med beröm från statsåklagare Nils-Eric Schultz för sin idoga kamp mot det 'klotterproblem' som vi 'alla' plågas av.
Ett ifrågasättande av privatpersonen leder alltså inte, åtminstone vad
gäller detta fall, till ett ifrågasättande av politiken.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2014 Stockholms Fria