– Alla ska ha tillgång till Konstapoteket, säger Geraldine Hudson. Jag kommer från en radikal vänsterideologi, en DIY-kultur och ett feministiskt perspektiv. Jag vill riva klassbarriärerna som finns kring främst konceptuell konst. Min bild är att många som sysslar med sådan konst vill visa på vad som är fel i världen och skapa en dialog kring det. För mig handlar samtida konst alltså inte bara om vackra bilder att njuta av. Därför ställer jag inte ut illustrationer eller tavlor, det görs redan så mycket. Men jag vill gärna ha kontakt med nya och spännande konstnärer.

Lokalen är liten men har ett stort fönster ut mot gatan. Den ligger mitt i ett bostadsområde, vilket Geraldine Hudson ser som positivt.

– Jag vill att folk som normalt inte intresserar sig för konst ska våga komma in och titta, säger hon. Konst ska inte behöva vara en överklassföreteelse. Jag kommer själv från en arbetarklassbakgrund och är den första i släkten som har pluggat på universitet.

I sina egna utställningar blandar Geraldine Hudson keramik, grafik, lera, upphittade ting och fotografier som tillsammans får berätta en historia kring ett tema. Nästa utställning av hennes verk blir i slutet av oktober, då temat är kvinnokroppen och hygien. När SFT besöker Konstapoteket pågår dock vernissage för en annan utställning, For one night only. Konstnären Anna Livia Löwendahl-Atomic, som är verksam i Berlin men kommer från Stockholm, ställer ut delar av sitt projekt The muesum (museum baklänges).

– The muesum är ett konceptuellt konstprojekt som jag har hållit på med i tre år, säger hon. Vi människor har tillgång till de delar av historien som skrivs ner, vissa händelser ur ett visst perspektiv. Allt annat försvinner. Jag vill bevara sådant som är förlorat i mitt muesum. Det kan vara Alexandrias nedbrunna bibliotek eller dina borttappade sockor.

Hon håller upp det portabla muesumet, ett miniarkiv med papperslappar sorterade i bokstavsordning. Bidragen kommer från människor hon möter på gatan i olika länder, från tidigare utställningar och det fasta arkiv hon har i en lokal i Berlin. Jag bläddrar bland bidragen. Där finns beskrivningar av konkreta föremål som ”My porcelain doll” eller "My sunglasses", men också mer abstrakta, som ”Revolutionary ideals” och ”So much time”.

På väggen utanför lokalen finns en burk med pennor och lappar där vem som helst får lämna sina bidrag. Allt förs in i arkivet och blir en del av projektet. Men utställningen ska plockas ner redan samma kväll.

– Jag arbetar också med bakvända fotografier och kallar dem för otofgrafier. Folk skriver ofta intressanta saker på baksidan av kort. Jag vill vända på perspektiven och vad vi uppmärksammar, säger Anna Livia Löwendahl-Atomic.

En gång i månaden ordnar Geraldine Hudson konstfika, dit kreativa personer får komma och prata om sina idéer.

– Jag vill bryta den snobbiga trend jag upplever finns i Stockholms konstvärld och uppmuntra folk till att skapa egna nätverk. Man behöver inte ha gått på konstskola för att vara välkommen, säger hon.

Nästa konstfika äger rum redan i morgon, söndag, klockan 11–14. Konstapoteket ligger på Sjöskumsvägen i Hökarängen och finns på facebook. www.facebook.com/konstapoteket