Fokus under veckans Folk och Försvars-konferens låg på om Sverige skulle söka medlemskap i Nato samt på försvarets brist på pengar. Minimalt utrymme, tid och medieuppmärksamhet ägnades åt EU och EU:s snabba, omfattande militarisering med en allt tydligare utveckling mot en militär allians och i förlängningen ett gemensamt försvar. Såväl ordförande van Rompuy som EU:s statschefer har klart och tydligt meddelat att Europeiska rådets stora möte i december i år kommer att ägnas åt EU:s framtida försvars- och säkerhetspolitik. Då kommer politiskt och strategiskt viktiga långsiktiga beslut tas som berör alla EU-länder, utom Danmark som har undantag från EU:s försvars- och säkerhetspolitik.

Håkan Syrén, Sveriges före detta överbefälhavare, var från 2009 till november 2012 ordförande för EUMC (European Military Committee), vilket är EU:s och Europeiska rådets högsta militära organ.

Drygt en månad före sin avgång höll Håkan Syrén ett mycket klargörande tal där han bland annat sa att han har en vision att en allt större del av de nationella försvarsbudgeterna ska användas för gemensamma europeiska intressen.
Har det någon betydelse vad ordföranden för EU:s högsta militära organ säger? Ja, förmodligen speglar det åsikterna, samtalen och målsättningarna i EU:s institutioner och kommer att ligga till grund för besluten i december.

I september 2012 offentliggjordes slutrapporten från Europas Framtidsgrupp, bestående av elva länders försvarsministrar. Rapporten väckte stor uppmärksamhet utomlands, men inte i Sverige. Bland mycket annat vill flera av ministrarna snabbt se ett gemensamt EU-försvar och en gemensam EU-armé.  Har det någon större betydelse för Sverige och svenska folket inför rådsmötet i december? Ja, mycket troligt. I gruppen ingår bland annat försvarsministrarna från Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Polen, Italien och Spanien.

Förberedelser inför decembermötet pågår sedan drygt ett år tillbaka i alla EU-länder med konferenser, seminarier och möten. De flesta dock lite i skymundan och de väcker oftast inte någon uppmärksamhet. Vad som händer och är på gång får sällan medborgarna kännedom om och har därmed liten möjlighet att påverka.

Rapportering och bevakning av EU:s försvars- och utrikesdepartement EEAS (European External Action Service) är nästan obefintlig. Detsamma gäller dess chef: EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, tillika ”försvars- och utrikesminister” samt vice ordförande i EU-kommissionen, Catherine Ashton. EEAS har goda täta kontakter och samarbete med Nato. EU har till och med ett sambandskontor inne i Nato:s högkvarter för strategisk planering och operationer i Mons, Belgien.

EEAS är ett stort och självständigt departement med en egen budget. Hur stort inser man först när man studerar EEAS organisationsschema (se länk på fria.nu). I mängden av rutor finns en liten oansenlig turkos ruta med texten ”EDA  European Defence Agency”. EDA som startade 2004 har till uppgift att stödja medlemsländerna, även Sverige, i ”deras ansträngningar att öka EU:s försvarskapacitet”. Det handlar framför allt om nationsövergripande militära samarbetsprojekt inom försvarsmateriel, forskning, försvarsindustri och teknikutveckling. En icke oväsentlig konsekvens är att projekten bidrar till att försvaga kopplingen mellan ett lands försvarsindustri och nationalstaten, vilket också sägs vara en av avsikterna med EU:s så kallade Battlegroups. EDA och projekten finansieras av de 26 medlemsländerna som sedan väljer vilka projekt de vill delta i. Budgeten är på drygt 265 miljoner svenska kronor som betalas av deltagarländerna.

Sverige deltar i ett tjugotal projekt. Bland annat det som handlar om utveckling och produktion av obemannade flygplan, så kallade drönare – i EU-terminologin ”Unmanned Aircraft System” (UAS), vilket har väckt inte minst EU-kommissionens intresse. USA har använt drönare i flera år i bland annat Pakistan och Afghanistan för att bland annat förgöra al-Qaida-ledare. Nu har man insett att drönarna även kan användas civilt till exempel vid marin bevakning. EU-kommissionen och politiker ser här en möjlighet till stora synergieffekter och exportinkomster. Kommissionen har inrättat en för EU:s försvarsindustri speciell ”European Task Force on Defence Industries and Markets” som ska hjälpa till.

I dag talas det allt oftare om att Ryssland nu rustar upp och kan bli ett hot mot freden. Märkligt nog talas eller skrivs det sällan om att EU genom sin ökande militarisering, tal om gemensamt försvar, nära samarbete med Nato, satsning på vapenindustri, sin utvidgning där forna sovjetstater inlemmas i EU och att EU:s gränser kryper allt närmare Ryssland, kan ha bidragit till dagens växande spänningar och därmed Rysslands ökade upprustning.

Länkar:

• Om Strategy for unmanned aircraft systems in the European Union

• Nextgen UAS Research, Development and Demonstration Roadmap (pdf)

• Hemsida med dokument om UAS (Joomla)

• Tal av Håkan Syrén den 19/1-12 på Cypern

• Europeiska rådets slutsatser från mötet den 13-14 december (pdf via Europeiska rådets hemsida)

• Grafik över EU:s militära och civila insatser 2012

• Tyska ambassaden i London om Framtidsgruppens slutrapport

• Slutrapporten från EU:s Framtidsgrupp (pdf till hela rapporten längst ner på sidan)

• ”A new vision of Europé”, artikel i New York Times av Polens och Tysklands utrikesministrar Radek Sikorski och Guido Westerwelle

• BBC och nyhetsbyrån Euractiv om Framtidsgruppens slutrapport

• Om European Commission Task Force on Defence Industries and Markets

• Om EUMC – European Union Military Committe

• Organisationsschema för EEAS (pdf via EEAS hemsida)

• Beskrivning av Europeiska försvarsbyrån (EDA) och dess uppdrag

• EDA-projekt som Sverige deltar i (välj Sverige under Project Finder längst ner på sidan)

• Resilient Threat Management Conference – EDA-konferens 4-6 mars 2013

• Om EU military staff (EUM) och EUM:s organisationsschema

• Möten mellan EU och Nato i Nato:s högkvarter

• Tal av Nato:s generalsekreterare Fogh Rasmusson vid Folk och Försvar 2013 (via Folk och Försvars hemsida)