Politiker – ni måste ta ansvar för köttätandet! | Stockholms Fria

Debatt


Mat & MIljö

  • Det krävs krafttag för att minska köttkonsumtionen. Så länge det är billigt kommer konsumtionen fortsätta öka och djurvälfärden urholkas än mer, enligt veckans debattörer.
Skånes Fria

Politiker – ni måste ta ansvar för köttätandet!

Livsmedelsindustrin, handeln och politiker måste börja ta ansvar för vår köttkonsumtion. Att påverka konsumenter genom olika informationskampanjer är inte tillräckligt. Så länge inte köttet prissätts efter vad det verkligen kostar kommer det ändå att hamna i matkassen. Krafttag krävs hos dem som har makten, skriver veckans debattörer Elin Röös, doktor i teknologi, och Helena Röcklinsberg, docent i djuretik, båda verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet.

”VAD är det där?” Avsmaken i rösten framgår tydligt hos dotterns kompis som fascineras av lammfärsen som väller ut ur köttkvarnen. ”Köttfärs.” ”Va?! Det köper man ju på Ica.”

Få vet hur dagens köttproduktion går till. Inte bara hos barn är kunskapen låg, utan hos de flesta människor vi träffar. Nej, svenska grisar går inte ute och bökar, utom en försvinnande liten del Krav-märkta sådana då. Och ja, vi har regler som säger att alla nötkreatur ska ut på bete, men Jordbruksverket kan utfärda dispenser och tjurar är undantagna vilket innebär att en hel del av det svenska nötköttet kommer från djur som aldrig går på bete, varken välfärd eller bevarade vackra hagmarker alltså.

Samtidigt lassar vi in kött som aldrig förr, för vi tycker det är gott men också för att det är mycket billigt. Men billigt har ett pris – för någon annan. Bakom varje kilo köttfärs ligger många timmars arbete, djurhantering inklusive transport och slakt, och stor miljöpåverkan och resursanvändning.

Den höga köttkonsumtionen leder till ökad miljöpåverkan från maten vi äter i form av övergödning och klimatpåverkan, och försämrad hälsa. Pressen från billig import gör att trenden inom den så omtalade goda svenska djurvälfärden går åt fel håll på många områden; det talas om minskade krav på bete för mjölkkorna och fler grisar i de redan trånga boxarna.

Vad ska vi göra åt detta? Informera konsumenter och hoppas att de tar sitt ansvar. Ja, visst, det är viktigt, och många gör det redan. Men fler behöver reflektera över rimligheten i att betala 19,90 kronor/kilo för fryst hel kyckling, eller 29,90 för en grillad. Men vanans makt är oerhört stark och kan vi kräva att kunden ska välja ett alternativ som är dubbelt så dyrt för att det är svenskproducerat eller tredubbelt för ekologiskt? Och när köttbullarna, falukorven och fläskfilén sitter som inetsade i den svenska folksjälen, erbjuds till extrapris och i överflöd, ska vi då förvänta oss att konsumenterna, de flesta oerfarna och handfallna inför vegetarisk kokkonst, ska välja mer växtbaserad mat alldeles av sig själva?

Nej, för att en förändring ska ske krävs krafttag hos dem som har makt och därmed moraliskt ansvar. Det har såväl livsmedelsindustrin, handeln som politiker. Vad sägs om att börja med en bransch-överenskommelse inom handeln, restaurang och industrin om att inte sälja eller använda sig av kött som producerats med lägre miljö- och djurskyddskrav än vad vi har i Sverige? Det vill säga att enas om att inte sälja sådant som vore olagligt att producera här. Gärna även stopp för importerade fodermedel som riskerar att driva på avskogning i Sydamerika. Känns det orimligt? I Brasilien lyckades man inom handeln träffa ett avtal om att inte sälja nötkött från olagliga avskogningsområden. Så varför kan vi inte träffa liknande avtal här? Vi i Sverige anser oss ju vara bra på miljöskydd och CSR. Vidare behöver livsmedelsföretagen ta fram goda, attraktiva produkter som innehåller mindre andel kött eller är vegetariska baserade på, gärna svenska, hållbart producerade råvaror. Handeln behöver ta in dessa produkter, marknadsföra dem och exponera dem på bästa plats i butiken. Kom igen – ni vet hur man får saker att sälja!

Politikerna behöver utreda kraftfulla styrmedel som stärker den inhemska livsmedelsproduktionen, dämpar köttkonsumtionen generellt och växlar tillbaka pengarna till de jordbrukare som är duktiga på miljöskydd och djurvälfärd. Politikerna behöver också avsätta mer pengar till forsknings- och innovationsprojekt inom dessa områden, samt visa ledarskap genom att ta fram en proaktiv livsmedelsstrategi för Sverige.

Tillbaks till konsumenten. Där behövs mer information, mer kunskap om livsmedelsframställning och dess konsekvenser för djur och miljö. Mer information kommer att leda till ändrat beteende för en del, men för de flesta av oss krävs de mer kraftfulla åtgärder som påpekas ovan. Så vill du som konsument göra något som spelar stor roll, tänk efter innan du lägger en ”billig” vara i korgen, försök påverka politiker och stöd de företag som vågar sticka ut hakan och byta sustaina-BABBEL mot verkligt kraftfulla åtgärder!

Fakta: 

CSR står för Corporate Social Responsibility och beskriver ett företags ansvarstagande ur ett socialt, etiskt och miljömässigt perspektiv.

Rekommenderade artiklar

© 2018 Stockholms Fria