Punken är ännu inte död | Stockholms Fria
  • Jojo Näslund och Mårten Tolander.
  • I samband med Beat Buchers jubileum firar Varnagel 15 år och släpper en ep med tre nya låtar.
  • Köttgrottorna poserar vid en Bubbla år 1994.
  • Ernie i Asta Kask vid en spelning år 1989.
Stockholms Fria

Punken är ännu inte död

Medan vissa skivbolag brinner ut lika snabbt som en tidningssida i öppna spisen har Beat Butchers hållit glöden vid liv i 30 år. I helgen firas storslaget jubileum med såväl återförenade punklegendarer som nytillkomna förmågor.

För Jojo Näslund och Mårten Tolander har skivutgivningen alltid varit en hobby. I annat fall hade de förmodligen inte träffat Stockholms Fria här i dag vid Slussen, passat på att utbyta skivleveranser och planerat de sista detaljerna inför en slutsåld festival på Münchenbryggeriet på lördag. Att bolaget inte är deras levebröd tycker de nästan bara har fördelar.

– Vi har kunnat vara oberoende och göra saker på våra egna premisser, säger Jojo Näslund. Och vi har kunnat gå back så mycket som vi är beredda att lägga på en hobby. Likaväl som att spela squash kan man ge ut skivor.

I början av 80-talet ägnade sig den då tonårige Jojo Näslund åt att göra kassetter och fanzines, och 1984 släpptes en första singel, Genom barriären med Rolands Gosskör. Det var en stor händelse och releasefest ordnades i Jojos lägenhet på 19 kvadrat:

– Skivorna hade inte kommit från presseriet, bara omslagen. Trummisen dansade naken med omslagen som något slags ballongdans. Det var den enda underhållningen!

Jojo Näslund lärde så småningom känna Mårten Tolander och de började sköta verksamheten tillsammans. På den tiden hette de fortfarande Studio Otukt, men efter några år bytte man till Beat Butchers för att undvika vidare missförstånd. Utgivningen har spretat ganska mycket musikaliskt, men punken finns som gemensam nämnare hos de flesta av banden och hos Mårten Tolander och Jojo Näslund själva.

– De flesta har rötterna där, säger Mårten Tolander. Vi var unga tonåringar när punken kom, och de som inte fattade att det var det ballaste i världen, man undrade ju snarare vad de höll på med. Och hela DIY-grejen är en stor del också.

Jojo Näslund håller med:

– Det var något som attraherade mig mycket, att kunna göra sin egen grej och inte behöva anpassa sig.

Emellertid hade punkvågen börjat svalna när det som skulle bli Beat Butchers såg dagens ljus.

– Det var inte så tajmat, konstaterar Jojo Näslund. Det tog sina tio år innan vi låg rätt i tiden igen. Samtidigt har det alltid funnits en scen. Och även om det ebbade ut innan det kom en ny våg så växte vi under den tiden. Så vi var väldigt redo när nästa våg kom.

Vi skriver tidigt 90-tal och Beat Butchers ger ut skivor med Köttgrottorna, Radioaktiva Räker, Asta Kask och Mårtens band Coca Carola. Kollegorna på skivbolaget Birdnest har Dia Psalma och De lyckliga kompisarna i sitt stall och trallpunken blir ett (lätt bespottat) begrepp. Beat Butchers skivor säljer som smör, i synnerhet band som Coca Carola och Radioaktiva Räker. Samlingsserien Definitivt 50 spänn och den turnerande Totalgalan bidrog också till framgångarna.

– Det var roligt också för att de nya banden ofta var fans till de gamla, säger Mårten Tolander. Men de nya kanske sålde bättre så de var fans till varandra. Det var en rolig tid, med en fin gemenskap.

– De band det går bra för finansierar ju andra skivor med nya band, förklarar Jojo Näslund. Och har man väl kommit in, då är man hos oss. Det är inte så att, nej, vi gillar inte er tredje skiva. Vi har aldrig sparkat någon.

– Samtidigt är det viktigt att banden själva gillar att pyssla och dona, säger Mårten Tolander, att de har det tänket.

Med en vid det här laget gedigen katalog är det lätt att falla in i nostalgi och lönsam återutgivning, men Beat Butchers fortsätter att se framåt. Mårten och Jojo talar varmt om de senaste banden de knutit till bolaget, Gamla Pengar och Le Muhr, och säger att helgens tillställning kommer att bli den sista där de låter sina gamla band återförenas.

– Det är egentligen bara vid såna här tillfällen som det är okej att göra såna här ohejdade nostalgitrippar tycker jag, säger Jojo Näslund. Jag är skeptisk till sådant i vanliga fall, men när man väl står där och kollar på de här gamla banden så brukar det vara väldigt roligt ändå. Det är ju kul också för att alla samlas, vi firar tillsammans.

Det har firats traditionsenligt vart femte år hittills i bolagets historia, och det har blivit större för varje gång. 25-årsjubiléet hölls på Kägelbanan, där även traditionen med försäljningsrekord i baren upprätthölls. Till just dessa tillfällen dyker ofta en äldre publik upp som kanske var mest aktiv under Beat Butchers tidiga år, men återväxt saknas inte. I dagens ganska eklektiska musikklimat har bolagets aktuella band även kopplingar till andra scener – även om Mårten Tolander värjer sig mot att tala om en specifik ”scen” – som gör att nya lyssnare nås.

– Så där till vardags känns det inte så mycket alls, men när man tänker efter så kan man vara lite förvånad över att vi hållit på så länge, säger Jojo Näslund. Vi har ju aldrig planerat särskilt långt framåt, det har varit för stunden. Vi skulle kunna sluta när som helst.

Fakta: 

Beat Butchers 30 år

• Münchenbryggeriet 27/9, förfest på Kafé 44 26/9 (ingen åldersgräns).

• Konsertens 1 100 biljetter är slutsålda.

• I samband med 30-årsjubiléet släpps också ett antal skivor, både fysiska och digitala, med bland andra Coca Carola, Hans & Greta, Varnagel och Alarmrock.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Stockholms Fria