På Cykelköket är samarbetet nyckeln | Stockholms Fria
  • Anna Melin (t h) visar Lark Davis hur man ställer ekrarna på hjulet rätt
  • Zakir, Ghorban och Mohammad Ali bygger på en mountainbike.
Stockholms Fria

På Cykelköket är samarbetet nyckeln

Delandets glädje är påtaglig när SFT besöker Bagarmossens cykelkök. Liknande initativ startar hela tiden – vissa av kommersiella skäl, andra för att minska konsumtionen.

Solen glittrar i raden av cyklar som står uppställda utanför det lilla garaget i Bagarmossen. Runt dem rör sig ett tjugotal personer, det pumpas och skruvas, målas och putsas.

– Cykelköket betyder jättemycket för mig. Det är en gemenskap i fixandet, som cyklist gör man oftast allt själv hemma, kanske kollar på något youtubeklipp för att lära sig. Att istället ha ett gemensamt ställe för att ses och mecka på, det förändrar hela processen, det blir mer feststämning, säger Lark Davis, student från Skarpnäck. Hon är en av flera volontärer som är ansvariga för dagens träff på Bagarmossens cykelkök.

– Och så kom jag hit med ett hjul som jag skulle vilja få hjälp med. Så jag hoppas hitta någon här som är duktig på hjul, säger Lark Davis.

Bagarmossens cykelkök öppnade i mitten av mars och har redan fått en stor skara besökare. Nu är de runt 15 regelbundna volontärer och uppemot 90 medlemmar. Cykelköket är en ideell förening. För en avgift på hundra kronor om året får medlemmarna nyttja en verkstad och till och med mecka ihop en egen cykel från alla reservdelar.

Cyklarna får de från bostadsrättsföreningar som rensat i källarförråden eller som donation från privatpersoner. Besökarna är lika olika som cyklarna.

– Det är allt mellan himmel och jord, föräldrar med barn, ungdomar, nyanlända som knappt kan svenska, gamla tanter och såklart en massa cykelhipsters, säger Otto Rimfors, ordförande i Bagarmossens cykelkök och skrattar till.

Delningsekonomi är det nya trendordet och i medierna har standardexemplen varit Airbnb:s förmedling av lägenheter på nätet eller Ubers försök att slå sig in på taximarknaden. Bagarmossens cykelkök kan ses som ett exempel på detta, samtidigt som det är både ickekommersiellt och småskaligt.

– Delningsekonomi kan se ut på många olika sätt men grunden är att man delar på överblivna resurser, sådant som inte används just nu eller som inte används varje dag, säger Claire Ingram, doktorand på Handelshögskolan och medförfattare till en skrift om delningsekonomi, Sharing economy (Entreprenörskapsforum, 2015).

Trots att fler företag och föreningar i dag tycks verka inom den typen av ekonomi vet vi inte hur mycket delningsekonomin faktiskt har ökat i Sverige.

– Det finns siffror som säger att 50 procent av svenskarna köper begagnade grejer på nätet men vi har inga siffror på hur många som faktiskt deltar i delningsekonomin, säger Claire Ingram.

Att det har skett förändringar i människors konsumtionsvanor kan man dock se, delvis på grund av finanskrisen.

– Lånen har varit stagnanta, många har saker som de inte använder hela tiden och som de kan dela. Sedan handlar det också om mobila revolutionen, alla har en smartphone, så det är ganska enkelt att dela när som helst och var som helst, säger Claire Ingram.

Många nya gräsrotsbaserade initiativ har dykt upp på sistone. Längs med gröna linjens tunnelbanestationer kan flera delningsgrupper hittas via Facebook. Björkoteket i Björkhagen är en sida där de boende lånar ut allt från verktyg till resväskor. En som har för mycket mat i kylen letar efter någon som kan ta hand om den.

Den största utvecklingen av den här typen av utbyten sker just i storstäder som Stockholm, säger Claire Ingram.

– Men i andra länder händer saker även i rurala områden. I Storbritannien delar jordbrukare mark som inte används, för att nyttja jorden mer effektivt.

Claire Ingram betonar att delningsekonomi inte bara har positiva effekter.

– Med Uber har vi inte sett så stor effekt på samhället. Men med lägenheter har den varit desto större, särskilt i Stockholm där vi har bostadsbrist.

Delningsekonomin har potential att förändra arbetsmarknaden. Svenska Taskrunner är ett företag som med hjälp av en mobilapp förmedlar korttidsarbeten som att rasta hundar, bärhjälp, datahjälp eller hitta någon som monterar ihop Ikeamöblerna.

– Precis som med Uber är de flesta som kontrakteras utlandsfödda. Många har svårt att komma in i samhället, då kan det vara en väg in i arbetslivet, säger Claire Ingram.

Men risken är påtaglig för ökade klyftor i samhället mellan de som har fasta jobb och de som jobbar med tillfällliga påhugg, menar hon.

– Ojämlikhet är den största risken. Det kan också vara svårt att finansiera ett välfärdssystem om vi har ganska många med osäkra arbetsförhållanden. De jobbar ju oregelbundet och betalar därför bara skatt ibland. Det kan bli hårt för välfärdssystemet, säger Claire Ingram.

Otto Rimfors på Cykelköket i Bagarmossen är skeptisk till begreppet delningsekonomi. Han menar att det går att lägga in lite vad som helst i det.

– Vi har inte riktigt nått en gemensam definition av vad det står för. Samåkning till exempel, där hade vi tidigare en definition, men så kommer ett företag som Uber och kuppar samåkning som begrepp. Det är lätt att dras med, men ofta handlar det egentligen bara om att enskilda individer ska bli egenföretagare.

– Att däremot se delningsekonomi som att man delar det man har, det är jag väldigt positiv till. Som det vi gör i Cykelköket. Vi har köpt in alla verktyg som en ideell förening och har en låg medlemsavgift. Tillsammans får vi det att funka. Om man kallar vår verksamhet för delningsekonomi eller att vi bara delar på saker och ting, det är upp till betraktaren.

Otto Rimfors och de andra på Cykelköket använder sig mycket av digital kommunikation. Men även om tekniken har underlättat för dem är den kanske inte avgörande för verksamheten.

– För de flesta som besöker oss är själva platsen det viktiga. Folk kommer bara förbi, helt enkelt. Vi hade ju också kunnat vara ambitiösa och sätta upp affischer. Det hade också funkat.

Fakta: 

Bagarmossens cykelkök

• En gratis gör det själv-verkstad där du kan mecka själv, hjälpa andra eller få hjälp av andra att serva din cykel. Liknande cykelkök eller öppna verkstäder finns i bl a Solna, Göteborg, Malmö och Jönköping.

• Drivs som en förening, enda kostnaden är 100 kronor per år i medlemsavgift.

• Läs mer på http://bagarmossenscykelkok.se.

Rekommenderade artiklar

© 2018 Stockholms Fria