Stockholms Fria

”Stockholms klotterpolicy förbjuder även laglig graffiti”

Enligt grundlagen har varje medborgare rätt att utöva ”ett fritt konstnärligt skapande”. Men Stockholms stads policy mot klotter inskränker den rätten, menar Jacob Kimvall och Tobias Barenthin Lindblad som nu JK-anmäler staden.

Hösten 2008 byggde kulturhuset Cyklopen i Högdalen ett kombinerat bullerplank och graffitiplank. Men snart krävde exploateringskontoret i Stockholms stad att planket skulle rivas, med hänvisning till stadens klotterpolicy. I den står det att staden inte ska ”medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skade- görelse”.

Samma höst hänvisade Kristina Alvendal (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, till samma policy när hon och övriga borgerliga ledamöter gick emot Stadsbyggnadskontorets förslag att bevara graffitimålningen Fascinate i Bromsten. ”Då stadens klotterpolicy innebär ett totalt avståndstagande från både klotter och graffiti avvisar stadsbyggnadsnämnden bestämt möjligheten att bevara fastigheten”, skrev nämnden. Målningen uppfördes lagligt 1989 och anses ha stort kulturhistoriskt värde.

Ovanstående är två exempel på att stadens policy mot ”klotter och liknande skadegörelse” inte enbart riktar sig mot olovligt utförd graffiti, utan slår mot en konstnärlig uttrycksform i sin helhet. Det menar i alla fall Tobias Barenthin Lindblad, förläggare och Jacob Kimvall, konstkritiker i FRIA, och anmäler nu stadens policy till Justitiekanslern (JK).

– Policyn är problematisk ur uttrycks-frihetssynpunkt, säger Tobias Barenthin Lindblad. Vi misstänker att den strider mot grundlagen och har flera tydliga exempel på det. Det handlar helt enkelt om rätten att göra en laglig graffitimålning, eller rätten att ställa ut en duk med graffitibokstäver. Den rätten existerar inte i Stockholm.

Enligt första paragrafen i Yttrandefrihetsgrundlagen ska det fria konstnärliga skapandet skyddas: ”Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande”, står det.

– Man kan inte förbjuda all graffiti bara för att en del graffiti görs där det inte får göras, säger Tobias Barenthin Lindblad. Det är en konstsyn som hör hemma i helt andra typer av politiska system.

Stockholms stads policy har funnits sedan slutet av 90-talet men skärptes ytterligare enligt beslut i kommunfullmäktige april 2007. Även om det inte finns något uttryckligt förbud mot graffiti i allmänhet har det alltså hänvisats till policyn vid flera fall för att staden ska kunna få bort även lagligt utförd graffiti. Tobias Barenthin Lindblad och Jacob Kimvall skriver i anmälan att man även vill att JK granskar användningen av policyn.

Vad väntar ni er från JK?

– Vi hoppas att JK utreder det här och om svensk grundlag fungerar som vi som lekmän tolkar den hoppas vi att JK påpekar att policyn är grundlagsstridig och måste upplösas eller skrivas om, säger Tobias Barenthin Lindblad.

Det är inte första gången målningen Fascinate är uppe för debatt. Jacob Kimvall och Tobias Barenthin Lindblad argumenterade redan i början av 2007 för en k-märkning av målningen, tillsammans med tre andra verk. Ärendet ligger nu för utredning hos Riksantikvarieämbetet.

– Jag tror att det är viktigt för den kollektiva historien att bevara Fascinate, säger Tobias Barenthin Lindblad. Det finns nästan inga målningar från 80-talet bevarade och Fascinate är ett bra exempel på den teknik och de färger man använde då. Det vore bra för framtidens forskning att kunna närstudera den. b

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det blir mer byråkrati med borgarna”

Inte oväntat är oppositionen mer kritisk till det nya kulturstödet än den styrande alliansen. Vi frågade Vänsterpartiets Ann Mari Engel, som bland annat tycker att byråkratin och styrningen av kulturens innehåll blir för stor.

”Alla ska söka på samma premisser”

I kulturtemanumret av Stockholms Fria Tidning (31/3) gjorde Kristian Borg en granskning av kulturstödet i Stockholms stad. En slutsats var att det är svårt för nya verksamheter och projekt att ta sig in i systemet. När det gäller verksamhetsstödet är det med mycket få förändringar samma aktörer som fått stöd varje år. Av verksamhetsstödet 2011 gick bara 1,6 av 77 miljoner till nya verksamheter. Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt ger här sin syn på systemet.

© 2014 Stockholms Fria