Från bordell till fängelse | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Från bordell till fängelse

Svante Tidholms film om Europas största bordell fick mycket uppmärksamhet i fjol. Nu har han så smått börjat med en slags uppföljning, en dokumentär om fängelser. Båda företeelserna är en idékonstruktion som inte fungerar, menar han.

Det är nu över ett år sedan Svante Tidholms uppmärksammade dokumentärfilm Like a Pascha hade premiär.

Men atmosfären från Europas största bordell – elva våningar av himmel eller helvete, beroende på vilken inställning man har till könshandel, kan fortfarande smyga sig på honom i form av att någon utsöndrar lukten av stark parfym.

Tiden då blandningen av rengöringsmedel, sperma, cigarettrök och parfym var en del av livet under tre års tid kommer tillbaka med doftminnet.

– Då kan jag få dåliga vibbar, berättar Svante när vi träffas i Skarpnäck, där han bor i ett kollektivhus.

Bara ett stenkast därifrån sprängde polisen en bordell som man hade haft under uppsikt en tid – samtidigt som han reste mellan Köln och Skarpnäck för att undersöka varför så många män köper sex. Ja, kanske man kan säga undersökte varför vi män är så fixerade vid våra könsorgan och varför vi tvångsmässigt använder dem i olika sexuella aktiviteter.

Prostution sker uppenbarligen överallt. I tyska storstäder, såväl som i Stockholms förorter.

– Historien blev så bisarr. Samtidigt som jag åkte fram och tillbaka till Tyskland för att intervjua en massa män och kvinnor visade det sig att mindre än 100 meter från mitt hem låg en bordell. Polisen hade bordellen under bevakning och avlyssning. Bordellen hade massor med besökare, och det var ett par tre kvinnor som jobbade där. När de fick höra att en 16-årig flicka från Nigeria skulle komma sade de: nu stoppar vi det här.

– Sedan var det den här bordellhärvan i Sundsvall. Det är uppenbarligen också ett svenskt problem. Att gå till en prostituerad är bara en extrem variant av hur man uttrycker den här fascinationen eller besattheten vid sex. Onani, missbruk av porr, övergrepp och våldtäkter i nära relationer. Det är ett stort, stort problem som inte går att prata om. När kvinnorna drar igång den där #prataomdet på Twitter är männen helt frånvarande. Det finns inte en ansats från manligt håll att ta upp de här frågorna – trots att det är män det handlar om, säger Svante Tidholm som hunnit med mycket i sitt 33-åriga liv.

Han är välbekant bland annat för att ha klivit av Spray under it-boomen som 22-årig miljonär; pengar som han bland annat använde för att finansiera Like a Pascha. Nu när han påbörjat arbetet med en dokumentärfilm om fängelser tvingas han söka andra, mer traditionella vägar för att finansiera sitt projekt.

Det har skrivits mycket om Like a Pascha. Den har fått både ris och ros. Men själva projektet i sig, att sätta strålkastarljuset på mäns oförmåga att leva som känslomässigt utvecklade människor, är inte begränsad till en dokumentärfilm.

Svante Tidholm dissekerar mansrollen. Och hans åsikter är starka.

– Ämnet är outtömligt, det är som en svart fläck på mänsklighetens karta. Männen och deras oförmåga att leva fullvärdiga liv. Det känns som ett tema som jag kommer att hålla på med tills jag dör, säger han.

Svante gick förutsättningslöst in med sitt kamerateam i höghuset i Köln, något inspirerad av den amerikanska feministen Susan Faludi: prostution befäster makt, eller uttrycker maktlöshet.

– Den teorin fick jag ganska bra belägg för.

I korthet menar Svante Tidholm att män lär sig tidigt att inte behöva ta ansvar för sitt känsloliv, att många heller inte är beredda att underkasta sig det arbete som krävs för en nära, varaktig och sund relation. Istället söker sig många till prostituerade – men inte bara för själva könsakten.

– Sex är den ultimata formen av närhet. Och det är lockande att gå direkt till den allra högsta formen av belöning och bekräftelse. Men det är även en mental upplevelse. På något sjukt sätt får de visa vilka de är. Jag menar att vi inte problematiserar sex och varför män vill ha sex. Egentligen behöver man kanske gå en promenad med en kompis och berätta hur man mår – istället för att försöka förmå sin flickvän att knulla.

Ju äldre män blir – desto ensammare och känslomässigt avtrubbade tenderar de också att bli. Nära vänner försvinner. Svante Tidholm menar att den emotionella förmågan och sexlivet är sammanflätade storheter, och båda riskerar att med tiden halka utför en rasbrant och självdö.

– Som ung man har man kvar en dröm om att vara känslomässig, vara nära andra. Ensamheten och isoleringen blir starkare och skalet växer. Det är tabu att säga: jag tycker om dig. Jag vill vara nära dig. Män lär sig att inte ta ansvar för relationer, utan det är kvinnorna som gör det.

– Sex är ett sätt att kompensera det här sociala misslyckandet. Och då blir den här bordellen ett drömhus, där män kan uppfylla drömmen som de förlorat, säger Svante Tidholm som turnerat med sin film, främst i Sverige, men även i USA och Tyskland. Men debattklimatet skiljer sig åt från Sverige. Svante Tidholm får ofta poängtera att han inte är intresserad av moralen i sexhandeln, utan att det för honom rör sig om rättvisa – att ingen kvinna ska behöva sälja sin kropp.

Och inte helt överraskande består publiken till överväldigande majoritet av kvinnor, som oftast är intresserade av ämnet. Männen går i försvarsställning, eller slår ifrån sig. Om man läser nätkommentarer till intervjuer som Svante Tidholm har gett kan det finnas folk med aggressiv ton, och kalla honom för manshatare.

– Jag tycker det är manskärlek. Jag försöker återerövra manligheten och göra det möjligt att leva stora liv och inte vara slavar under sina problem, svarar han.

En konkret åtgärd som Svante Tidholm vill se är att föräldrar ska dela på föräldraledigheten, för att barnen ska få en naturlig koppling till sina pappor. Männen skulle tvingas vara hemma, på samma villkor som kvinnorna.

– Det skulle vara extrem effektivt på många sätt. Det skulle även göra arbetsmarknaden mer jämlik, fälla krokben för lönebildningen och mäns karriärmöjligheter. Det skulle även öka kvinnors möjligheter att ta arbete på samma villkor, säger han.

Svante Tidholm tycks ha många järn i elden. När vi träffas arbetar han med musikfestivalen Way out west i Göteborg. Han är engagerad i förortsprojektet Linje 17 och kallar Skarpnäck för ”en by i inre Norrland med några alkispizzor”, vilket han tycker är synd och försöker påverka.

Samtidigt har han påbörjat det mödosamma arbetet med en ny dokumentärfilm. Kopplingen till filmen om bordellen är tydlig. Kanske kan man prata om en byggnad där kvinnor mer eller mindre är inlåsta – och en byggnad där främst män hålls inlåsta. Båda företeelserna är en idékonstruktion, menar Svante Tidholm.

– Bordellen är en metafor för hur vi löser problemet med mäns bristande förmåga att ta ansvar för sin sexualitet. Vi löser det genom att hitta på ett hus dit män kan gå. Och alla vet att det inte funkar, varken männen eller kvinnorna blir nöjda. Och med fängelserna är det likadant.

Endast ett fåtal individer skulle i själva verket behöva vara inlåsta. De andra, majoriteten, skulle kunna tas om hand på annat vis. Där är vi alla medskyldiga, eftersom vi med vårt godkännande legimiterar frihetsberövandet av människor. Dessutom är fängelser en grogrund för ännu mera kriminalitet, menar han.

– Vi har filmat på olika anstalter, men det kommer nog att ta tid. Kanske två år. Men det är det roliga med dokumentärfilm – utforskandet. Att gräva ner sig i ett ämne och låta idéerna växa fram i mötet med verkligheten.

Fakta: 

Fakta/Svante Tidholm

Ålder: 33 år.

Familj: Sambo och tre döttrar som är 9 och 4 år och 6 månader.

Yrke: Dokumentärfilmare och journalist.

Intressen: Cyklar, bakning och teknik.

Kuriosa: Svante fick nyligen ett mejl av Bingo Rimér, där han blev inbjuden till tidningen Moores 10-årsjubileum på Café Opera. Han svarade genom Twitter att han var upptagen med sopsortering den kvällen.

Rekommenderade artiklar

Efter dödshoten: Nu vill brevbärarna arbeta i grupp

Brevbärare har blivit så allvarligt hotade att Posten dragit in all brevutdelning till 1 300 hushåll i Flemingsberg.

Fruktansvärt beteende mot brevbärarna, tycker en boende. En överdriven åtgärd, anser en annan person i området. Beklagligt men nödvändigt, meddelar Posten.

”De försöker splittra lokalsamhällen”

Fascistiska partiet Gyllene gryning i Grekland inspirerar nazister i Stockholmsområdet. Samtidigt som den antirasistiska rörelsen låser in sig i sociala medier. Expos tillförordnade vd Alexander Bengtsson skräder inte orden: ”Det är ett jävla käbblande om huruvida rasismen är strukturell eller beror på enskilda individers attityder.”

Så lurade nynazisterna äldreboendet

Svenskarnas parti i Stockholm framställer det som en ädel handling mot pensionärerna på ett äldreboende. Men Stockholms Fria Tidning kan avslöja att det nazistiska sällskapet lurade in sig på Kungsgården i Upplands-Bro. ”Jag trodde att det var någonting kyrkligt”, säger samordnaren Ruth Donoso.

”Ingen vill att björnarna ska behöva avlivas”

Ni känner igen dem: bilder på förföriskt söta björnungar. Skansens björnmamma Lill-Babs fick nyligen en kull. Men det som ser sött ut i dag har tidigare förvandlats till kött – eller björnskinnsfäll. "Det förekommer inte och har inte förekommit på Skansen", understryker zoologen Kenneth Ekvall.

© 2020 Stockholms Fria