Stockholms Fria

Erik hamnar i ett tomrum när flickor och pojkar delas

Flickor och pojkar säras, både i skolan och på fritiden. Någonstans däremellan hamnar ofta Erik, 11 år från Värmdö.
– Killar förväntas vara sportiga och tjejer mer sofistikerade, säger han.

Erik vill främst umgås med tjejer och tycker inte heller att fotboll är den roligaste aktiviteten som finns, vilket har ställt till problem för honom.

När pubertetens olika mysterium är i annalkande delar gärna Ösbyskolans personal på Värmdö upp eleverna efter könstillhörighet.

Samma mönster går även att hitta på fritiden, uppmuntrat av föräldrarna, enligt Eriks mamma Sally Thornton som liksom sin son är missnöjd med uppdelningarna som sker vid vissa tillfällen.

– Det är själva mentaliteten att dela upp som jag inte gillar. Det kan gälla bordsplatser där det är varannan tjej, varannan kille. Eller på raster och utflykter. Sedan anordnas det tjejmiddagar dit Erik inte är välkommen, säger Sally.

– Så här har det varit sedan tvåan, trean. Likadant kan det vara på fritids. Killarna skulle åka skridskor, men jag ville inte åka skridskor. Som kille förväntas man vara mer sportig, medan tjejerna ska vara mer sofistikerade, säger Erik som tidvis under sin skolgång blivit retad för den han är och för de val han har gjort. Under en tid blev han kallad för bög.

– Det är lite jobbigt, men jag tar det inte så allvarligt, hävdar Erik.

Carl Emanuelsson, som är talesperson för Feministisk initiativ och även lärare i Nacka kommun, kallar indelningen efter könstillhörighet för ett symptom som finns i det övriga samhället och som spiller ner till skolans värld.

– Det är ett överspill som till viss del finns kvar i skolan. Inte överallt naturligtvis. Men det är skolans uppdrag att motverka traditionella könsroller för att tjejer och killar inte ska behöva begränsas.

– Skolan ska ge 1 000 olika vägar att gå, inte bara två, säger han.

Ösbyskolans rektor Helena Weiss-Larsson menar att det vid vissa särskilda tillfällen är nödvändigt med uppdelningar.

– Vi har som utgångspunkt att grupperna är blandade mest hela tiden. Det finns dock tillfällen där vi delar upp eleverna medvetet. Till exempel har vi ”tjejsnack” och ”killsnack”, berättar Helena Weiss-Larsson som betonar:

– När det görs en uppdelning finns det en pedagogisk tanke bakom. Och Erik har en mycket medveten lärare när det gäller detta.

Enligt Erik själv talar man inte bara om puberteten och vad den innebär för unga människor under de här pratstunderna. För det är motiveringen, enligt Helena Weiss-Larsson.

– När uppdelning sker är det viktigt att han är i pojkgruppen som du förstår. I puberteten är det särskilt viktigt att ibland göra så här.

Carl Emanuelsson håller med om att uppdelningar kan vara befogade, när man pratar om de rent biologiska förändringarna som sker under puberteten. Men han konstaterar att det även skapar ytterligare problem för vissa elever. Om man nu ska separera pojkar från flickor ska man noga fundera över varför man väljer att göra det, poängterar han.

– Man måste reflektera över varför, och inte bara föra över könsnormer från vuxengenerationen till barnen. Skolan ska inte reproducera utanförskap. Då kan barn som Erik hamna i kläm. Man hjälper inte barnen att navigera runt könsroller genom att dela upp elever. Man borde snarare motverka det här, säger Carl Emanuelsson, som menar att den här typen av frågor har hamnat i skymundan i takt med att, som han uttrycker det, lärarnas administrativa börda ökat med tiden.

– Puberteten är känslig och kanske vågar man prata om vissa saker när det är uppdelat. Det är en avvägning. Men risken är också att man utgår ifrån heteronormen som säger att killar automatiskt är attraherade av det motsatta könet.

I samband med att Erik och hans klass skulle ut på en klassresa med övernattning ringde en lärare hem till familjen, för att förklara för Sally Thornton att pojkar och flickor måste sova var för sig. Erik ville sova med sin bästa tjejkompis, vilket inte föll i god jord hos läraren.

– Han skulle inte få åka om han inte ändrade sig. Men vi diskuterade lite fram och tillbaka och jag föreslog att man kunde sova blandat och dela sig i badrummet. Det gör ledarna i scouterna, och det är inget konstigt med det, säger Sally Thornton.

– Erik är 11 år och utan sina kompisar skulle han vara otrygg och inte vilja följa med. Man är inte sitt kön. De är människor och elever. Det blir ingen bra skolgång eller barndom när man ständigt blir påmind om sin annorlundahet. Man glömmer individen.

Enligt skolans rektor finns det alltså alltid en pedagogisk tanke bakom uppdelningarna. Men Sally Thornton menar att det beror på okunskap. När man frågar Erik hur han hanterar sin situation, tonar han ner den något. Det är lite jobbigt, men han har vant sig. Klassresan gick slutligen att genomföra. Men Erik vill ändå byta skola, eftersom han fått en stämpel på sig att han är på ett visst sätt. Han önskar sig en nystart i en miljö där han kan börja om, utan att människor har förutfattade meningar om honom.

Nu genomsyrar de här svårigheterna även det övriga livet, utanför klassrummet. När det är kalas bjuds främst bara flickor, eller pojkar, och sammankomsterna har också könsbundna benämningar.

– Just nu är det en svår period med de här tjejmiddagarna. Men vi har döpt om de till kompismiddagar när vi har det här, säger Erik.

– Många gånger har jag ringt upp föräldrar och påmint att Erik inte är bjuden. Ibland är de ärliga. En mamma sade rakt på sak: nej, det är bara för flickor.

Alla vill vara goda människor, menar Carl Emanuelsson. Om man väl pratar om normer i klassrummet ökar också förståelsen och acceptansen. Han skulle vilja att normkritiskt tänkande sköljde genom samtliga skolämnen, även matematik och idrott.

– Jag kan verkligen räkna på hur lite ordet bög används sedan jag började jobba här. Nu kan de i och för sig använda det när inte vi vuxna är där, men förut haglade det i korridorerna. Om man neggar någon för det säger man att deras sexualitet inte är lika accepterad.

– Erik blev kallad för bög ett tag, som ett skällsord, bara för att han inte är den stereotypa pojken. Men skolan såg till att de slutade med det, berättar Sally Thornton.

 

Fotnot: Följande ord markerade mitt textredigeringsprogram som ogiltiga vid en stavningskontroll av artikeln: Bög, normkritisk, feministisk, utanförskap, annorlundahet, heteronormen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Efter dödshoten: Nu vill brevbärarna arbeta i grupp

Brevbärare har blivit så allvarligt hotade att Posten dragit in all brevutdelning till 1 300 hushåll i Flemingsberg.

Fruktansvärt beteende mot brevbärarna, tycker en boende. En överdriven åtgärd, anser en annan person i området. Beklagligt men nödvändigt, meddelar Posten.

”De försöker splittra lokalsamhällen”

Fascistiska partiet Gyllene gryning i Grekland inspirerar nazister i Stockholmsområdet. Samtidigt som den antirasistiska rörelsen låser in sig i sociala medier. Expos tillförordnade vd Alexander Bengtsson skräder inte orden: ”Det är ett jävla käbblande om huruvida rasismen är strukturell eller beror på enskilda individers attityder.”

Så lurade nynazisterna äldreboendet

Svenskarnas parti i Stockholm framställer det som en ädel handling mot pensionärerna på ett äldreboende. Men Stockholms Fria Tidning kan avslöja att det nazistiska sällskapet lurade in sig på Kungsgården i Upplands-Bro. ”Jag trodde att det var någonting kyrkligt”, säger samordnaren Ruth Donoso.

”Ingen vill att björnarna ska behöva avlivas”

Ni känner igen dem: bilder på förföriskt söta björnungar. Skansens björnmamma Lill-Babs fick nyligen en kull. Men det som ser sött ut i dag har tidigare förvandlats till kött – eller björnskinnsfäll. "Det förekommer inte och har inte förekommit på Skansen", understryker zoologen Kenneth Ekvall.

© 2014 Stockholms Fria