Återinför trådbussar i Stockholm | Stockholms Fria

Debatt


Gunilla Roxby Cromvall (V)
Stockholms Fria

Återinför trådbussar i Stockholm

Klimathotet är vår tids kanske största utmaning. För att minska utsläppen av växthusgaser och skapa ett effektivt transportsystem som uppfyller behoven hos Stockholms snabbt växande befolkning, behöver omfattande satsningar göras på kollektivtrafiken. Vi måste tänka nytt, anser Vänsterpartisten Gunilla Roxby Cromvall och föreslår ett återinförande av trådbussar.

I dag är kollektivtrafikandelen i Stockholms län så låg som 24 procent. Det innebär att tre av fyra väljer bilen framför tåg, buss eller spårvagn när de åker till jobbet, affären eller skjutsar barnen till skolan.

Kollektivtrafikens andel måste öka om vi ska klara utsläppsmålen och minska trängseln på Stockholms gator. I väntan på att nödvändiga spårvägsutbyggnader kan genomföras bör man även studera lösningar som kan öka kapaciteten på kortare sikt. Om vi tar klimathotet på allvar måste inte bara fler förmås att åka kollektivt, utan kollektivtrafiken måste också göras mer miljövänlig. Att SL satsar på förnybara drivmedel och hybridteknik för bussflottan är bra, men vid sidan av detta måste SL även studera andra alternativ. Biogasen kommer nämligen inte att räcka till alla fordon.

Elektricitet framställd av sol-, vatten- och vindkraft hör till de mest miljövänliga energikällor vi har. Därför bör det vara just el som driver kollektivtrafikens fordon. På hårt belastade linjer är spårvagn det bästa alternativet, men att bygga spårvagnslinjer är dyrt och tar tid, inte sällan tiotals år. Och vi behöver bättre kollektivtrafik nu, annars riskerar bilen att vinna ytterligare marknadsandelar från kollektivtrafiken.

I andra länder satsas det stort på ny teknik för att minska utsläppen och trängseln på gatorna. I bland annat Tyskland, Frankrike, Holland och Italien satsar man på trådbussar som ett miljövänligt och kostnadseffektivt alternativ till buss- och spårvagnstrafik. En stor fördel är att man på relativt kort tid kan bygga upp en kapacitetsstark kollektivtrafik. Även i Sverige finns ett intresse för tekniken. I Landskrona invigdes 2003 en trådbusslinje mellan järnvägsstationen och centrum som snabbt blev mycket populär.

I Stockholm har det också funnits trådbussar, men de försvann från stadens gator i mitten av 60-talet. Utifrån de kunskaper man hade då var det antagligen en bra idé att avveckla trådbussystemet och ersätta det med dieseldrivna fordon. I dag vet vi bättre.

Trådbussar är tysta och miljövänliga – ur både ett lokalt och globalt perspektiv – och fordonen finns som lagervara hos flera stora fordonstillverkare. Moderna trådbussar är rymliga och bekväma och accelererar snabbt utan buller och avgaser. De är dessutom resenärsvänliga och lätta att komma på och av, också för personer med barnvagn och rullator.

Trådbussen kombinerar bussens flexibilitet med kapaciteten hos spårvagnstrafik, men till en lägre kostnad. Ett trådbussnät är nämligen billigare att bygga än ett spårvägssystem och driftkostnaden är ofta lägre än för både spårvagn och buss. Trådbussar släpper inte ut några skadliga ämnen i gatumiljön och de är nästan ljudlösa. En trådbuss får sin energi från en elektrisk ledning ovanför gatan och kan därför göras lätt och smidig. Dessutom kan man mata tillbaka energi vid bromsning och i nedförsbackar, vilket sammantaget ger ett mycket energieffektivt system. En eldriven trådbuss har en mycket hög verkningsgrad jämfört med en buss med förbränningsmotor, oavsett om den senare drivs på etanol, diesel eller biogas. Energiförbrukningen är i nivå med spårvagnen och innebär en 60-procentig energibesparing jämfört med biogasbussar.

Trots alla uppenbara fördelar har den borgerliga majoriteten i landstinget och i SL:s styrelse avslagit Vänsterpartiets begäran om att utreda ett återinförande av trådbussar i Stockholms innerstad. Att många andra städer i Europa satsar på trådbussar eller ”trams on wheels” bör ses som ett tecken på att fordonstypen kan vara ett intressant alternativ även i Stockholms kollektivtrafik. En lämplig första linje att konvertera till trådbusstrafik kan vara den hårt belastade stombusslinje 2 mellan Sofia och Norrtull. Detta förtjänar en grundlig utredning.

Spårvagn, tunnelbana och trådbussar – alla trafikslagen fyller sin funktion. Men för att möta klimathotet och tillgodose människors behov av resor måste vi bygga ut kollektivtrafiken nu, inte om tjugo år. Med ett modernt trådbussystem i innerstan får Stockholm en kapacitetsstark, bekväm och kostnadseffektiv busstrafik som är fri från buller och avgaser. Det tjänar både miljön och alla Stockholmare på.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Stockholms Fria