Varning för Arlas GMO-produkter | Stockholms Fria

Debatt


Ann-Charlotte Berntsson
Stockholms Fria

Varning för Arlas GMO-produkter

Många människor känner sig tveksamma till att äta genmodifierade livsmedel. Men en av våra största producenter, Arla, använder GMO i sina produkter genom import, skriver Marie Rosell, Ann-Charlotte Berntsson, Camilla Sparring och Simon Jonsson. De vill uppmana oss att handla från andra mejerier.

All växtförädling är genetisk modifiering när arternas inbördes genuppsättning korsas med varandra. Det sker i naturen av växterna själva och är det vi kallar för evolution, det vill säga naturens egen inneboende kapacitet till förändring och utveckling.

Skillnaden mellan en GM-gröda och en GMO-gröda är att GMO har tillkommit på ett sätt som naturen själv inte använder sig av i sin utveckling. Genom GMO-tekniken klarar man att korsa artbarriärerna. Det är när gränserna sprängs genom att man tränger igenom cellens kärna och sätter fast en gensekvens från ett annat rike än det egna på cellens gensekvenser som en genetiskt modifierad organism uppstår. Grödan i fråga har sitt ursprungsutseende kvar men dess identitet för övrigt är förändrad. Undantaget är de fall då man arbetar med GMO-teknik för att få en utseendeförändring som radikalt skiljer sig från befintliga växter. Blå rosor och lila nejlikor till exempel.

Vad är det egentligen man för in i växtcellens kärna och varför? För grödorna majs, raps och soja handlar det i första hand om att göra växten motståndskraftig mot insekter eller göra den motståndskraftig mot ogräsbekämpningsmedel.

För att klara att tränga igenom cellkärnan använder man sig av e-colibakterier. Det är bakterier som har tarmen som hemvist och det är också det enda stället i kroppen de ska finnas på.

GMO som vi äter och ger våra djur är alltså majs till utseendet men har också en identitetsförändring som gör den till bärare av tarmbakterier. För att klara att skilja på GMO-majs och vanlig majs föreslår vi att den döps till Bajsmajs för att på det sättet förtydliga grödans identitet genom dess namn.

För att skapa en växt med egen insektsdödarkapacitet använder man jordbakterien Bacillus thuringiensis, en kusin till mjältbrandsbakterien. Vi får då en GMO-gröda som är majs till utseendet, tarm till identitet och insektsgift till funktion.

Vårt namnförslag till den är Insektdödarbajsmajs.

Det finns fyra GMO-grödor som skulle kunna tänkas tjäna som foder till våra svenska mjölkkor. Dessa skulle vara gjorda på soja, majs och raps och sockerbeta. En femte GMO-gröda diskuteras. Det är GMO-potatisen Amflora som har en antibiotikaresistent gen som slår mot sex olika sorters antibiotika och vars skal man tänker sig skall användas till djurfoder.

Vad ska vi kalla denna gröda? Pommes pandemi?

Svensk Mjölk har sedan 2001 en GMO-policy som garanterar oss att svenska mjölkkor inte utfodras med GMO. Arla importerar ändå en del av sin mjölk bland annat från Danmark, som utfodrar med GMO. Det innebär att Bregott, yoghurt, ostar från Arla och troligtvis också mjölk, kommer från kor utfodrade med GMO.

Arla Foods har ingått medlemskap i RTRS - Round table on responsible soy. Den soja som upphandlas av foderleverantören Lantmännen, som precis som Arla är medlemmar i RTRS, kommer att komma från åkrar uppkomna ur ett aggressivt och omfattande skövlande av regnskog.

Den brasilianska sojan som vi förmodar är den soja som kommer ifråga för Sveriges del är kraftigt besprutad med gifter som är förbjudna i Sverige, EU och USA sedan 20-30 år. Parakvat, endosulfan och karbofuran kan nämnas som några exempel. Samtliga sojaproducenter i Sydamerika har efter hand tvingats att öka besprutning och konstgödseltillförsel. Bekämpningsmedlen skördar många bönders liv samt orsakar omfattande fysiska skador på människor och djur som lever intill dessa fält. Miljöförstöringen är hisnande stor.

RTRS utesluter inte GMO. Tvärtom. Det är en del av sortimentet. Våra farhågor är att alla Sveriges mjölkbönder till slut också tvingas in i RTRS.

Arla lever på sina konsumenter men vi lever inte av Arla. Ännu så länge har inget annat av de svenska mejerierna för avsikt att bli medlemmar i RTRS. Som konsument kan du stödja dem genom att kontakta ditt mejeri och tala om att du vill ha en hälsosam och miljömässigt bra produkt, att du önskar att de inte ska samarbeta med RTRS och att du är villig att betala en extra peng för att slippa gifter i mjölken om det skulle visa sig nödvändigt.

Arla och Norrlandsmejerierna är i princip de enda mejerierna som producerar smör. Bregott är det bara Arla som har. Finska Valio, som också finns på den svenska marknaden uppger att man inte använder GMO i sina produkter. Valios smör har en mycket fin smak och ett alternativ till Bregott är deras Mjukt och gott. Det har likadant innehåll som Bregott och har också en mycket tilltalande smak enligt våra smaklökar.

Fakta: 

<h2>Läs Arlas replik här: <br><a href="http://www.fria.nu/artikel/85588">Vi säljer inte GMO-produkter</a></h2>

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Stockholms Fria