LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Krönika
Adryan Linden

Läsarnas Fria

Krönika: ”Rör inte min kompis!”

Ni som precis börjat följa min ”karriär” som skribent har redan förstått att jag, Adryan Linden, är en sjukling värd namnet. Ni vet en varelse som i antikens Grekland skulle ha varit ett påtänt orakel, men som kunde komma undan med vilken skruvad åsikt som helst bara för att jag var en malörtstuggande mupp.

I dag är det samma sak, med min dvärghjärna hämtad ur Pär Lagerqvists ”Dvärgen” har jag noterat följande: som ”CP” kan jag spridda vilken konstig idé som helst. Det enda kravet som ligger på mig, är att jag någonstans i texten skriva att jag är ”lytt”.

 

Det är lite som när den franska filosofen Proudhon skrev sin berömda skrift ”Vad är egendom?” och konstaterade att egendom är stöld, men makten tillät den att publiceras ändå eftersom den var för lärd för att förstås av massan. Samma sak gäller mig som krympling - jag är för lärd i det ”onormal” för att massan överhuvudtaget ens skulle vilja följa en revolution uppeldad av mig.

 

Jag menar ta en titt på min filosofiska fader Nietzsche, här kan vi se att min teori stämmer. Som sjukling visste han att folk, trots att de säger att de är objektiva, tar en ordentlig fördomsfull titt på filosofens liv och kropp innan de köper filosofens tankar.

 

Nietzsche visste även att ”friska” lider av en slags hybris som gör att deras fåfänga göra det i stort sätt omöjligt för dem att ta till sig vad en syfilisk, halv-blind dåre har att säga.

 

Ett publicerande av hans krymplingsmoral som talade högt om behovet av ett ”omvärderande av alla värden” hade aldrig tagits på allvar, om Nietzsche inte trollat bort lite av undermänniskans betydelse i hans filosofi och smickrat de ”friska” med myten om övermänniskan.

 

Språket har makt, visste språkvetaren Nietzsche, och använder man det på rätt sätt så har den förmågan att förföra de fåfänga. Så han hittade på övermänniskan och lät Zarathustra föra Nietzsches talan, på så sätt fick krymplingsfilosofen maximal spridning av den hemliga ”invalidrevolution” som är så mästerligt gömd i alla hans verk. Nietzsche lät sonika de ”friskas” fåfänga spridda hans ”tidlösa betraktelser” så de 107 år senare skulle återupptäckas och ge tillgång till en modern, mäktig befrielsefilosofi för oss ”undermänniskor” – vi som är allt, förutom normala och perfekta!

 

På Internet stötte jag ihop med en fascist. Men till skillnad från de flesta fascister, var detta en smart fascist. Varför? Hon hatade Nietzsche. Nyfiken som jag är och att vi befann oss ute i den anarkistiska verklighet som internet är, så kunde jag inte låta bli att fråga varför. Hon svarade: – Han var ju för fan en syfilisk mentalpatient, som bara hade turen att upptäckas av en ordblind Hitler. Hade jag bestämt så hade alla hans böcker bränts tidigt så dåren kunnat få äta sin egen avföring tidigare.

 

Kanske nått att tänk på nästa gång man kallar Nietzsche fascist? Och de nazister som av någon underlig anledning vill göra Nietzsche till en av sina rakade bröder – de borde de smarta nazisterna hoppa jämfota på.

 

Så i stället för god natt väljer jag idag att säga: ”Rör inte min kompis!”

 

Adryan Linden,

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria