LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Klas Lundström

Läsarnas Fria

Hur kan Israel välkomna Bush?

Under andra världskriget drev USA:s president George W Bushs farfar, Prescott Bush, ett gruvföretag som gjorde affärer med nazityskland. Judiska fångar från koncentrationsläger användes som tvångsarbetskraft. Så hur kan Israel, moraliskt sett, ens välkomna Bush?

 

Under andra världskriget drev USA:s nuvarande president George W Bushs farfar, Prescott Bush, ett gruvföretag som fortsatte göra affärer med nazityskland fastän USA kastat sig in i kriget mot Hitlers tredje rike. Bushföretaget förbigick de strikta sanktioner som infördes mot Tredje Riket. Gruvdriften ägde rum i Polen och bland annat användes judiska fångar från koncentrationsläger som tvångsarbetskraft. Det här är inga nya uppgifter. De släpptes offentligt från de amerikanska statsarkiven 2004 - utan att väcka några större reaktioner i det demokratiska väst.

Drygt 60 år efter världskrigets slut står Prescotts sonson George den yngre i det israeliska parlamentet Knesset och hyllar den judiska staten. Äntligen har judarna en säker plats på vår jord, sägs det. Israel "firar" 60 år. För den nordamerikanska israellobbyn är det en viktig händelse. Samma stängda elit som inte drog sig för att utnyttja dåtidens billigaste arbetskraft. Nu är omständigheterna annorlunda och den billigaste arbetskraften återfinns på andra sidan om muren längs Ramallah.

Israels minne förefaller kort. "Aldrig mer" lyder budskapet till framtida generationer. Vad judar utsattes för under andra världskriget får aldrig upprepas. Det är sant. Det får aldrig upprepas. Ändå upprepas likvärda brott mot mänskligheten dagligen - i en mer förklädd skala. Israels behandling av palestinier vid vägspärrar, samma förnedrande behandling av personer med den "icke-judiska" livsåskådningen medan murar reses för att skilja människor åt. Människovärdet i Israel baseras liksom i Nazityskland på ras, religion och politik. Det har varit människans melodi genom åren. De som var dåtidens offer är vår tids bödlar.

Israel bedriver samma systematiska apartheidpolitik mot araber som omvärlden utsatte judar för fram till andra världskrigets slut. Minnet är antingen kort eller så ses det genom fingrarna. Borde Bushfamiljen vara välkomna att fira det judiska folkets överlevnad då de aktivt deltog i "den slutliga lösningen av judefrågan"? Bushfamiljens handelsdynasti har varken då eller nu värderat människovärde eller humanism särskilt högt. De har ständigt stått på den starkes sida. När nazisterna var starka gjordes det affärer med dem, oavsett de illdåd som utgjorde deras statspolitik. Likadant är det idag med Bushadministrationens lojala förbindelser med Saudiarabien och Israel, två stater som dagligen bryter mot de mänskliga rättigheterna. Dubbelmoralen förblir en viktig bricka i det politiska spelet. Låt oss aldrig glömma det. Politiskt måste Israel acceptera Vita husets stöd till ockupationen av Palestina, men hur kan Israel, moraliskt sett, välkomna Bush med tanke på bushdynastins mörka historia?

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria