LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Krönika
Mika Mörner

Läsarnas Fria

Krönika: Elvaårig slampa...

"Besviken rejvare" tar dessutom det hela ett steg längre. Han eller hon oroar sig över att dessa elvaåringar som klär sig som slampor ska locka till sig våldtäktsmän. Sånt här gör mig vansining! Flickor har blivit våltagna i alla tider. Jag har väldigt svårt att tro att detta har med klädsel att göra.

I Metro Göteborg den 18/6 finns en insändare som är upprörd över småflickors  klädsel. Signaturen "besviken rejvare" undrar hur flickornas föräldrar kan med att låta dem gå klädda som slampor.

Jag kommer ihåg en insändardebatt i Metro eller möjligtvis GP där svenska kvinnors klädsel diskuterades. Bl a skrev en kvinna med polskt ursprung att det var synd om svenska män eftersom svenska kvinnor klädde sig så tråkigt och inte brydde sig om kjol och högklackat.

Jag minns även en insändare från ganska nyligen där någon, en äldre man?, beklagade sig över unga män på stan som gick barfota i sportsandaler. Insändaren påpekade att det minsann finns vackra sandaler i läder och tunna prydliga strumpor.

Jag undrar vad det är som gör att så många känner sig tvungna att engagera sig så i andras val av klädsel. Vi har alla olika smak. Kan det inte bara få vara så? Jag tycker tex att det ser fruktansvärt ut med strumpor i sandaler, hur tunna vita och fina de än må vara. Därför skulle jag aldrig bära strumpor i sandaler. Men jag känner absolut inget behov av att tvinga andra att gå barfota. Det ligger nära till hands att tänka att dessa klädpoliser tillhör en äldre generation som inte hängt med och nu förfäras. Jag tror inte det är så enkelt. Tyvärr verkar det här gälla människor i alla åldrar.

"Besviken rejvare" tar dessutom det hela ett steg längre. Han eller hon oroar sig över att dessa elvaåringar som klär sig som slampor (viktigt att komma ihåg är att det här är signaturens subjektiva åsikt) ska locka till sig våldtäktsmän. Sånt här gör mig vansining! Flickor har blivit våltagna i alla  tider. Jag har väldigt svårt att tro att detta har med klädsel att göra.

Jag kan också tycka att det är lite sorgligt när små flickor som "besviken rejvare" skriver, klär sig och sminkar sig som 18-åringar. Men det handlar inte om hur mycket eller lite kläder de har på sig, utan helt enkelt att jag tycker att det är hemskt att vi lever i ett samhälle där barn inte får vara barn. Där små flickor funderar över hur de ska se sexiga ut och små pojkar hur de ska se häftiga ut. Och då spelar det ingen roll om samhällets ideal för en sexig tjej är små hot-pants eller långklänning. Det har egentligen överhuvudtaget ingenting med kläderna i sig att göra. Jag tror knappast att småtjejer mår bättre av att förbjudas klä sig som de vill. Då är det en mycket bättre idé att se till att  alla flickor och kvinnor kan gå klädda precis hur de vill utan att det i svenska domstolar tolkas som att de sagt ja till samlag med alla som kommer i deras väg. När ska vi få nolltolerans mot våldtäkt & sexuellt utyttjande?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria