LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Per Almgren

  • Hus till salu efter bolånekrisen i USA.
Läsarnas Fria

Den ohållbara belåningsekonomin

En ekonomi som bygger på belåning till ränta gynnar bara några få procent av befolkningen. Vi måste gå över till en räntefri ekonomi, menar Per Almgren.

Tänk dig att du plockar ut en grupp på elva människor ur samhället. Tio av dessa är företagare som själv eller tillsammans med andra arbetar med att framställa diverse produkter, var och en specialiserad inom sitt område. Den elfte sysslar med att låna ut pengar till de andra.

Utlånaren tar tio procent i ränta för de pengar han lånar ut. Alla företagare lånar två miljoner var för att täcka sina kostnader, inköp av råvaror och halvfabrikat och löner till eventuella anställda samt sina privata levnadskostnader under ett år. Hela lånebeloppet används då till inköp på marknaden, som i princip består av alla andra företag och personer och institutioner, inklusive den skattefinansierade sektorn. Marknaden tillförs då ett belopp på 20 miljoner kronor.

För att täcka sina kostnader, räntorna inräknade, måste var och en av företagarna sälja produkter för minst 2,2 miljoner kronor. Om vi antar att utlånaren köper varor och tjänster samt betalar skatter för sammanlagt 500 000 kronor, som då tillförs marknaden, så kan marknaden som helhet köpa varor och tjänster av den aktuella gruppen företagare för 20,5 miljoner kronor.


Men eftersom varje företagare måste sälja för 2,2 miljoner så behöver de tillsammans sälja för 22 miljoner kronor. Någon eller några av företagarna kommer därför inte att kunna sälja för tillräckligt stor summa om inte marknaden i övrigt ökar på sin låneskuld med 1,5 miljoner kronor. Åtminstone ett av företagen eller företagarna i tiogruppen tvingas då gå i konkurs eller, om långivaren går med på det, låna ytterligare 1,5 miljoner kronor.

Den som tvingas gå i konkurs måste avskeda eventuella anställda och blir av med den eventuella säkerhet som ställts för lånet. Detta upprepas år efter år och allt fler hamnar utanför, eftersom alla andra grupper i samhället är utsatta för samma ekonomiska princip. Det är utlånarna, som redan har mer pengar än de behöver, som tvingar fram en växande skuldsättning så snart de inte köper varor och tjänster samt betalar skatt för hela sin ränteinkomst.


Därför är det mycket viktigt att tänka nytt – vi måste övergå till en räntefri ekonomi. Då får vi ett mycket bättre samhälle för de flesta människor. Det nuvarande systemet gynnar endast några få procent av befolkningen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

Debatt
:

Regeringen behöver en lektion i samhällsekonomi

Ekonomi På SvD:s Brännpunkt den 24 juni skrev finansmarknadsminister Mats Odell att svenska folket borde lära sig finanskunskap. Detta kan vara bra, men ännu bättre vore om regeringens och riksdagens ledamöter lärde sig mer om samhällsekonomi. I dag förs, liksom under förra mandatperioden, en ekonomisk politik som knappast tyder på djupare kunskaper om hur samhällsekonomin fungerar. Det står inte heller mycket hjälp till buds från dem som anses sakkunniga. Vore så fallet, skulle ju världsekonomin inte se ut som den gör, eftersom politikerna lyder råden från ”experterna”.

© 2026 Stockholms Fria