Större valfrihet är ett av huvudförslagen i regeringens sfi-utredning som presenterades förra veckan. I utredningen presenteras förslaget om ett nationellt system med sfi-peng där eleven fritt kan välja mellan landets sfi-skolor. Den skola som eleven väljer får betalt av hemkommunen i takt med att eleven klarar av kurserna.

Men förslaget möter mothugg från några håll. Ann-Sofie Johansson som är områdeschef för delar av vuxenutbildningen i Göteborgs stad och chef för sfi-skolan Studium säger att förslaget fungerar bra för en kategori elever, i synnerhet de som har en hög utbildningsbakgrund, men sämre för lågutbildade.

– Har man inte språket eller inte har en vana av att ta reda på information gynnas man inte automatiskt av att det finns fler skolor och större valmöjligheter. För kategorin elever som är analfabeter och lågutbildade ställer det höga krav på att informationen är tillgänglig, säger hon.

Tobias Fannkvist är rektor på Sfi Västerort i Stockholm, en skola som är speciellt inriktad mot gruppen lågutbildade elever. Han väljer att ducka för frågan om ökad valfrihet gynnar eller missgynnar lågutbildade elever, men konstaterar att möjligheten att göra välinformerade val beror på hur informationen förpackas.

– Det viktigaste är att det finns utbildningsanordnare som håller god kvalitet för målgruppen. Det kan en eller flera skolor göra. Men om valfriheten ökar måste också informationen till den här gruppen elever bli mer tillgänglig. Det handlar till exempel om information på rätt språk, även muntligen, säger han.

Utredningens uppdrag var från början bland annat att undersöka hur valfriheten kan öka för sfi-elever. ”Ett valfrihetssystem syftar till att åstadkomma ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar och därmed fler alternativ för eleverna genom att flera konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig”, skriver Christer Hallerby i utredningen.

På DN Debatt skriver han att ”det har förts en het debatt om privata alternativ i vården, omsorgen och skolan samt om vinster i välfärdsföretagen. Det kan mot den bakgrunden verka provocerande att föreslå ytterligare en nationell valfrihets-lag. Men det här är en utveckling som redan är på gång. Flera kommuner anlitar redan privata entreprenörer för hela eller delar av sfi”.

Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, säger till Sveriges Radio att utredningsförslaget handlar om ren högerideologi som skapar tillfällen för privata anordnare att lura till sig skattepengar, på samma sätt som har skett med gymnasieskolor.

– Dessutom lägger man hela ansvaret på brukarna, det vill säga de människor som i dag inte kan svenska och som behöver lära sig det. Jag menar att det är inte rimligt, säger han till SR.

Alaa Khalil, sfi-student och talesperson för Sveriges första och nystartade sfi-elevkår i Malmö, tror på större valfrihet rent ideologiskt, och tror att alla grupper av sfi-elever gynnas av det. Det som krävs är rätt information.

– Det viktigaste är att vi har en sfi-skola som är individuellt anpassad för olika elever. Jag som är läkare kan snabbt ta mig igenom utbildningen och vill läsa i högt tempo, medan en lågutbildad person behöver lång tid. En ökad valfrihet är bra. Men det krävs mycket information för att alla ska kunna göra rätt val, säger han.