En vecka innan valet träffar Nyhetstidningen Henrik Johansson för ett samtal.

Henrik Johansson är 19 år och student vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Han är en av 450 000 unga svenskar som i år röstar för första gången.

För honom är de viktigaste frågorna jämställdhet och att vi ska ha ett samhälle där alla människor kan bli det de vill.

Han beskriver sig som intresserad av politik, och vet redan hur han ska rösta.

Vad tyckte du om språket på hemsidorna?

– Jag tror att politikerna skulle vinna på att göra språket enklare och förklara fler politiska begrepp.
Många partier använder ett språk med många metaforer i.
Det tror jag blir svårt för en del läsare, även om jag själv förstår det.
Jag tycker också att de borde förklara ord som ”jobbskatteavdrag”.
Jag är intresserad av politik, men jag kan ändå inte säga exakt vad det betyder.
Jag tror att påhittade ord kan stänga en del läsare ute.
Vissa skatter heter en sak på Skatteverkets hemsida, men en annan sak på partiernas hemsidor.
”Jobbfixarpeng” är ett annat exempel.
Jag letade länge på Centerpartiets hemsida utan att förstå exakt vad de menar med det.

Vilket parti tycker du hade svårast språk?

– Jag tycker att Sverigedemokraterna hade svårast språk.
De använde inte flest svåra politiska ord.
Men deras språk var svårast och krångligast i allmänhet.
Det var också det enda parti som inte hade lättlästa texter på hemsidan.
Jag tycker även att Socialdemokraterna var det parti som hade minst konkreta förslag på hemsidan.
De använde många allmänna uttryck som till exempel ”Vi vill att alla ska ha jobb”.
Men finns det något parti som inte tycker så?

Var det något som överraskade dig?

– Alla partier förutom Sverigedemokraterna hade lättlästa texter på sina hemsidor.
Men jag blev förvånad över att de lättlästa texterna innehöll mycket mindre information än de andra texterna.
På hemsidan i övrigt hade de ofta information om ”vår politik från a till ö”.
Men de lättlästa texterna handlade oftast bara om partiets viktigaste frågor.
Den som måste läsa lättlästa texter får alltså mindre information.

Hur tror du att politikerna ska göra för att nå ut till fler unga?

– Att göra språket lättare, förklara saker mer och ha med mer fakta.
Det är viktigt.
Jag hade flera vänner som inte röstade i EU-valet eftersom de tyckte att de hade fått för lite information.
Jag tror också på att ge ungdomsförbunden en större roll i att nå ut till unga.
De borde stå mer vid valstugorna och prata med andra ungdomar.
Jag tror att det kan vara lättare för en ung person att förklara politiska uttryck för andra unga så att de förstår.
Politikerna borde också prata mer om frågor som rör unga i min ålder, till exempel universiteten.
Jag tycker också att ungdomsförbunden borde kunna påverka sina politiska partier mer.
I dag känns det som att ett ungdomsförbund och ett parti är två helt olika organisationer.
Men en demokrati handlar ju om att alla ska ha makt att påverka.