• Lousie Erixon, SD. | Foto: TT

Extremhögern – det största hotet mot individen?

Svensk höger har traditionellt haft starka liberala inslag. Med framväxten av en parlamentarisk extremhöger har balansen rubbats. Jerker Jansson menar att det borgerliga spelfältet har förflyttats till en plats där individens rättigheter är underordnade nationen.

Enligt naturens lagar måste vi alla födas fria, men många av våra undersåtar har hamnat i slaveri och andra tillstånd som vi tycker är mycket obehagliga. Vi, kung över de som kallas Frankerna, [de fria männen], vill att detta faktum ska stämma med namnet och har beordrat att alla slavar ska befrias.”

Det skedde för 700 år sen. Individen föddes. Ja, så dramatiskt var det inte. Människor förändrades inte över en natt. Men slaveriet avskaffades i Frankrike, av Ludvig X. I nästan alla samhällen, i nästan alla historiska epoker har det funnits någon form av slaveri. Om inte annat slaveriliknande förhållanden för kvinnor.
Att individen är en uppfinning eller ett evolutionärt framsteg är en iakttagelse som har gjorts av många skribenter, i synnerhet liberaler, inte bara av Larry Siedentop i Inventing the individual (2014). Inte minst religionsvetare har också undrat om själva upplevelsen av att vara en individ är något som kommit rätt sent i vår utveckling. Som Richard Wright påpekar i Och gud skapade människan (Fri tanke, 2012) kan det vara så att vi människor länge inte riktigt kunde skilja mellan impulser inifrån och saker som hände utanför oss.

Den kulturella dräkten

Antropologer använder helst deltagande observation för att studera samhällen. Åker dit och är på plats. Länge. Inget räknande och vägande. Mest ett slags utdraget vetenskapligt häng. Det intressanta är att det inte är ovanligt att olika vetenskapsmän kommer hem med helt olika bild av en kultur. Ideologiska skillnader påverkar, vetenskapliga teorier har sin betydelse, men i grunden handlar det om att vi ser olika saker eftersom vi är individer. Djuret människa bär en kulturell dräkt och en del av dräktens funktion är att göra individen individuell.
Den individ som en psykolog studerar är i en speciell situation. Per nödvändighet. Inte bara för att en av psykologins huvuduppgifter är att hjälpa folk med själslig ohälsa och inte bara för att man försöker studera normal mänsklig utveckling i för människan onaturliga situationer, utan främst för att man som vetenskap inte ifrågasätter grunden för vad som är naturligt och normalt.
Den kunskap som kommer ut ur lysrörsbelysta bullriga laboratorier kan vara svår att applicera på en mer avslappnad och naturlig miljö, ändå kan psykologin erbjuda viktiga insikter och framför allt bär den på mängder av praktisk kunskap som gör nytta för massor av människor. Den viktigaste insikten ligger ändå på en annan nivå: i att förstå att vi alltid är beroende av andra människor och dessa mekanismer ser ut.

En snöflinga i en snödriva

Jag hörde en gång Stig-Björn Ljunggren föreläsa om frihet. Minns inte så mycket vad det gick ut på, men jag minns en liknelse han gjorde. Han sa att ett nyfött barn är som en snöflinga en dag med dagsmeja. Det har akut betydelse var flingan landar. Om den landar i en snödriva klarar den sig, om den landar på asfalten smälter den bort. Ett nyfött barn överlever inte utan andra människor och för en normal utveckling måste vi ha andra människor omkring oss under resten av livet.
Liberalismen lider traditionellt av en blindhet här, men många kloka liberaler har ändå förstått att på något sätt måste vi ta hänsyn till det faktum att människan är ett socialt djur, om än inte kollektivistiskt. Faktum är att alla stora ideologier egentligen handlar om en enda sak: om att administrera staten, fördela makt och resurser mellan grupper i samhället.

Jesus, den första liberalen?

En sak är däremot väldigt många överens om. Utvecklingen mot individuella rättigheter och liberal demokrati har vi till stor del kristendomen att tacka för. Här kan liberaler gärna få berömma sig. Även om de uppenbarligen misslyckats med att skapa jämlika och trygga samhällen har de varit med och befria människan inspirerade av kristen teologi. Framförallt får man beundra styrkan i deras motstånd mot konservatism under många sekler.
Jesus och de kristnas idé om den personliga tron och de processer som ledde fram till reformationen är betydelsefulla för framväxten av idén om individen. Och framför allt idén om individen som bärare av rättigheter. Tidigare hade det varit släkten, skrået, adelssystemet, kyrkan eller något annat kollektiv som var intressanta, inte den enskilda människan. Släkten ägde gården, adeln ägde din kropp och kyrkan din själ och där talade Gud genom prästerskapet. Reformationens idé om en personlig tro var nödvändig för liberalismens framväxt och framgångar. Men det var en annan kraft som skulle komma segrande ur striden. En strid som kostade miljoner människor livet.

1900-talets mordmaskiner

Det har mördats i det närmaste systematiskt tidigare i historien. Flera stora imperier har lämnat miljontals lik efter sig. Men nittonhundratalet var värst. Utopier förvandlades till mardrömmar och goda ideal till förtryck i en utveckling som jag tror orsakades av kapitalismen, men som naturligtvis också går att förstå på andra sätt, inte minst idémässigt, men få betvivlar att nåt var extra fel under det förra seklet.
Bolsjevismen är död. Socialdemokratin har lämnat en hel del av sina auktoritära drag bakom sig. Borgerligheten har delats upp i två läger. Ett liberalt mittengäng och ett långt till höger.
Jag är inte det minsta orolig för mittengänget. De gör klumpiga saker ibland, men de håller i bästa fall koll på det där med våra rättigheter och kan verka hämmande på auktoritära tendenser både till höger och vänster.
Fascismen, förkroppsligad av SD och olika andra nazistiskt influerade rörelser, är inte död. Den lever i allra högsta välmåga och även om alldeles för många både till höger och vänster är lite för fega för att kalla en nasse för en nasse behövs det bara en snabb ideologisk analys för att konstatera vad som är vad.
SD:s partiprogram är en enda lång övning i modern fascism, neofascism eller kanske nynazism. Det är intellektuellt ohederligt att säga något annat. Det är en annan fråga att diskutera om neofascism, likt nyliberalism eller postleninistisk kommunism är befriade från brotten som begåtts i deras förelöpares namn.
Extremhögern sysslar enbart med kollektivet. Den är inte intresserad av individen. Det som ska värnas, traditionen, kulturen, nationen, den rena rasen eller vad det nu kan vara är det enda intressanta.

Fascismen – en känsla?

Sociologiprofessorn Robert Paxton anses vara fadern till alla moderna studier av fascism och han listar i en essä från 1988 sju känslor eller föreställningar som han ser som centrala för fascismens dragningskraft.
1. Grupptillhörigheten upplevs som det grundläggande i livet.
2. Upplevelsen av att min grupp är ett offer vilket rättfärdigar alla former av handlingar mot gruppens upplevda eller verkliga fiender.
3. En övertygelse om att individualism och liberalism understödjer dekadens och har en allmänt dålig inverkan på gruppen.
4. En stark känsla av gemenskap eller broderskap.
5. Individens självuppskattning är beroende av gruppens ställning.
6. Ett överdrivet glorifierande av en ledarfigur, som nästan alltid är en man.
7. Tanken på biologisk överhöghet. Det finns ingen fascism utan förakt för individens rättigheter. Oavsett om man ser konservatism som ett förstadium till fascism eller som en egen idéströmning eller inte så är det uppenbart just nu att gränserna mellan dem ständigt löses upp och att grupperna överlappar socialt och gärna samarbetar med varandra. De delar den grundläggande synen på människan och samhället, men väljer olika metoder för att uppnå sina mål.
Mittenpartierna, med Socialdemokraterna i spetsen, är inga änglar när det gäller individens rättigheter, de är framför allt för naiva när det gäller elektronisk och digital övervakning, men de är knappast något större hot.
Däremot är ett parti som har en strängt kollektivistisk identitetspolitisk fascistisk ideologi ett självklart hot. Det gäller att inte förväxla ekonomisk liberalism med social och kulturell. Det är fullt möjligt att tycka att pengar ska ha större frihet än människor och att pengarnas frihet gärna får försvaras med våld också mot de egna medborgarna.
I en tid då allt fler länder styrs av människor som ansluter sig till det komplex av känslor som Paxton skisserar är detta det största hotet mot individens fri- och rättigheter. Om de krafterna får makten räcker det inte längre att ha rent mjöl i påsen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

En värld av krubbitare

Djingis Khan, Adolf Hitler och nu Donald Trump. Människor som egentligen mer är karikatyrer än människor. Personer som är förmögna att göra de sjukaste saker och som tillåts göra det. För i grunden är det det det handlar om, menar Jerker Jansson. Varför tillåter vi diktatorerna att diktera villkoren?

Sluta hacka på oss!

Jag har Aspergers syndrom och nån slags uppmärksamhetsstörning. ADHD, kanske, det blev aldrig riktigt klarlagt och jag bryr mig inte så noga. Diagnosen som sådan är ju underordnad den behandling jag kan få. Bra behandling ofta. Habiliteringen, LSS-insatser och liknande insatser från samhället. Och mediciner!

Miljömemory av unga företagare

Ung företagsamhet är en organisation som utbildar ungdomar i att driva företag. Gymnasieelever får chansen att prova på ta fram en produkt och att marknadsföra och sälja den.

Simon Parker, Isac Norlander, Isak Popovski, Elias Leverud, Amna Sahovic och Emil Yfver på Thorildsgymnasiet i Stockholm har bildat ett företag för att sälja ett miljömemory. Jerker Jansson har träffat dem.

En diktator med föga medkänsla

Det finns fortfarande en del personer som uppskattar Lenin, det han gjorde och det han skrev: små vänstersekter, trotskister och en del vänsterpartister. Dessvärre, om man ska tro Göran Dahl, som påminner oss om varför Lenins tankar inte har något vettigt att ge i dag.

Autism för nybörjare

Autism awareness month har utropats av amerikanska handikapporganisationer. Man hoppas kunna höja medvetenheten om att det finns människor bland oss som på vissa plan fungerar fundamentalt annorlunda än majoriteten i den neurotypiska världen. Jerker Jansson har i praktiken en fot i båda världarna och vill försöka ge en möjlighet till förståelse för hur det känns

© 2024 Stockholms Fria