– Det är väldigt allvarligt, särskilt eftersom vi stötte på något mer diskriminering nu än vad TV4 gjorde i den första granskningen för ett drygt år sedan. Företagsledningarna har möjlighet men uppenbarligen inte tagit sitt ansvar att diskutera vilka kriterier man ska ha och hur man ska se på diskriminering, säger André Johansson, utredare på Hyresgästföreningen.
Han är en av fyra testpersoner som genomfört den så kallade Diskrimineringsbarometern och ringt runt till över hundra bostadsföretag i hela landet och hört sig för om bostad.
I de flesta fall behandlades han likadant som testkollegorna Mohammad Fateh Atia, David Kjellgren och Zirian Shwani. Men när de jämförde sina erbjudanden stod det klart att en dryg tredjedel av hyresvärdarna behandlat Mohammad Fateh Atia och Zirian Shwani sämre.

De bägge har under förra helgen anmält de femton hyresvärdar som har agerat värst till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO kan i sin tur i tingsrätt civilrättsligt stämma värdarna för kränkning.
– Det är tydligt i de här femton fallen att personerna bemöts väldigt olika, säger John Stauffer, jurist på DO, som har lyssnat på samtliga inspelade samtal.
– Vi kommer nu att låta bostadsbolagen ge sin syn på händelserna och sedan bedöma hur vi går vidare. Det kan ju finnas godtagbara förklaringar i något fall, säger Stauffer.
– Det är inte fråga om enskilda incidenter utan ett strukturellt problem.
Ska inte ni på DO vara aktiva och göra sådana här undersökningar själva?
– De är väldigt effektiva sätt att visa på problem, men frågan är om det är lämpligt att en myndighet jobbar så här. Det finns en utredning som just nu tittar på det, säger John Stauffer.
Efter mediaavslöjandena om diskrimineringar i krogköer hösten 2005 tvingades krogar betala omkring 50 000 kronor i skadestånd till varje kränkt person. Förutom anmälan till DO har den som är diskriminerad också alltid möjligheten att själv polisanmäla. Då kan brottet olaga diskriminering komma ifråga, vilket kan ge böter eller fängelse i upp till ett år.

Det är i dag hyresvärdarna själva, vare sig de är privata eller kommunala, som bestämmer vem som ska få hyresrätt och i vilken ordning. Diskriminering på etniska eller andra grunder får inte ske, men det är mycket svårt att avslöja.
– Det råder stor brist på öppenhet och tydlighet i förmedlingssystemen. Jag som sökande kan inte se något på nätet och får ofta svävande besked över telefon, säger André Johansson.
Sedan länge vill Hyresgästföreningen, med omkring 535 000 medlemshushåll, att kommunerna ska ta över bostadsförmedlingen och, liksom det var före 1993, helt enkelt kunna säga åt värdarna vilka boende de ska ta emot.

Det är en lösning som många hyresvärdar motsätter sig.
– Då tror jag det blir lite anti, att jag sätter mig på tvären. Anledningen till att jag är hyresvärd är att jag kan bestämma själv vilka hyresgäster jag vill ha, säger Martin Nylund, som äger cirka 150 lägenheter i Ludvika. Hans företag ingick i Hyresgästföreningens telefongranskning och klarade sig utan anmärkning. Den personliga kontakten det viktigaste när han fördelar lägenheter.
– Det är ju det första intrycket när jag pratar med personen, att vi förstår varandra, att jag ser att personen är här med ambitionen att jobba, som avgör, säger Martin Nylund.

Och då spelar etnisk bakgrund ingen roll?
– Utländsk bakgrund spelar ingen roll. Vi har ju en jugoslav anställd i bolaget som är drivhjulet i hela verksamheten, säger Nylund.
Resonemanget håller inte eftersom så många hyresvärdar diskriminerarar, invänder André Johansson på Hyresgästföreningen.
– En sifoundersökning har visat att knappt sju av tio svenskar tycker att kommunala bostadsförmedlingar borde införas. Då måste det stiftas en lag som kräver detta.

Har du ingen förståelse för att hyresvärdarna bygger sin affärsidé på personliga kontakter?
– Jag tycker undersökningen visar att de inte klarar av det. Jag förstår inte varför man ska offra en stor grupp bara för att de som sköter sig tycker det är skönare att få ha något slags fingertoppskänsla, säger André Johansson.