Tillgängligheten i vården är ett stort problem och det är något Allians för Sverige gick till val på att göra något åt. Det handlar om åtgärder för att öka antalet vårdgivare, om att stärka patienternas ställning och om att låta vår kunniga och engagerade personal bestämma mer över verksamheten. Dessa idéer måste också tillåtas få genomslag här i Västra Götalandsregionen.
I media beskrivs situationen på ortopedin i Mölndal som kaotisk. Konsekvenserna av (s)-majoritetens vilja till politisk detaljstyrning och den flyttkarusell som man inlett är tydliga: läkarflykt, köer och ökade kostnader. Förutom det lidande som patienter drabbas av och den orimliga arbetsbelastningen för personalen kommer ytterligare kvitton när andra verksamheter drabbas av sparbeting som geriatriken på Mölndals sjukhus.

Det är svårt att förstå syftet med att låta personalen flytta lådor mellan regionens sjukhus istället för att operera när vårdens stora problem är att människor tvingas stå och vänta i vårdköer. Vi moderater ville inte ha en dyr flyttkarusell inom sjukvården i Göteborg eftersom vi befarade att den skulle innebära stora problem för verksamheten. Det är inte roligt att säga, men tyvärr fick vi rätt.
Vad notan kommer att hamna på i slutändan är det fortfarande ingen som vet men smärtgränsen är redan nådd. Visst behöver hälso- och sjukvården utvecklas och förnyas. Men den socialdemokratiska metoden med centralplanering och planhushållning är fel väg. Vår nya regering har en rad viktiga idéer och åtgärder för att läka såren inom sjukvården. Min vädjan till Jonas Andersson (fp) ordförande i Hälso- och sjukvårdsutskottet är därför att ta utgångspunkt i Alliansens överenskommelse 'Från byråkrati och monopol till patientmakt och mångfald' istället för i gamla överenskommelser med (s). Då kan vi tillsammans lösa problemen och låta personalen sluta flytta lådor och börja operera!