Sverige medverkar i USA:s krig - med eller utan Jas
Oavsett vilka motiv som ligger bakom försvarsledningens önskan att skicka Jas-plan till Afghanistan, så skulle ett sådant beslut innebära en ännu djupare svensk inblandning i USA:s och Storbritanniens krig i regionen.
När den socialdemokratiska regeringen beslutade att skicka svenska soldater till den Nato-ledda Isaf-styrkan i Afghanistan var en förutsättning att Isaf och USA:s styrkor inom Operation Enduring Freedom, OEF, skulle ha tydligt skilda mandat och separata befäl.
Isaf:s uppgift beskrevs som att assistera landets regering och möjliggöra biståndsinsatser. Samtidigt förde OEF ett krig mot "terrorister" och "talibaner" som drabbat många civila och enligt kritiska rapporter från bland annat Amnesty international involverat grova kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive godtyckliga arresteringar och tortyr.
Svenska Afghanistankommitten, som bedriver omfattande bistånd i landet, har hittills gett sitt stöd till Isaf på samma villkor – att ingen sammankoppling skulle ske mellan Isaf och OEF. För två veckor sedan varnade dock kommitténs styrelse i ett uttalande för en "omvandling av Isaf till en amerikanskledd krigförande styrka". En amerikansk general från OEF har tagit över ledningen för Isaf, som "i de södra provinserna fört ett krig som periodvis i allt väsentligt liknat den amerikanska krigföringen".
Efter att förgäves ha vädjat till allierade inom Nato och andra länder att skicka fler trupper till Afghanistan, har USA och Storbritannien nyligen beslutat att förstärka sina egna styrkor i landet. Storbritannien ska även skicka fler pansarfordon, flygplan och helikoptrar - och skulle förmodligen inte tacka nej till extra flygunderstöd från svenska Jas-plan.
Alla bedömare tycks också överens om att det är just i södra Afghanistan, där brittiska styrkor strider mot afghanska rebeller, som Jas-planen skulle komma att användas. Det är där behovet finns, inte i norra Afghanistan där de svenska soldaterna befinner sig.
Samtidigt går det inte att bortse från att varje soldat som skickas till Afghanistan utgör ett stöd - om än indirekt - till USA:s krigsansträngningar i Irak. Ett eventuellt beslut att skicka Jas till Afghanistan är alltså inte avgörande för om Sverige ska ses som en deltagare i det så kallade "kriget mot terrorismen" eller ej - men det skulle utan tvekan göra vår inblandning mer tydlig och påtaglig.