Debatt


Aleksander Motturi
Fria.Nu

Statens kulturråd glömmer Göteborg

I ett öppet brev kritiserar Bwana Club Sveriges kulturråd för att sänka stödet till deras organisation och i stor utsträckning ge bidrag till organisationer som är baserade i Stockholmsområdet.

Vi hade stora förhoppningar om att det skulle se annorlunda ut i en tid där Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, Göteborgs Stads Kulturnämnd, stiftelsen Framtidens Kultur och den internationella organisationen Asia-Europe Foundation har uppmärksammat värdet av våra projekt med successivt ökat stöd till vår verksamhet. Det är för oss anmärkningsvärt att ett liknande stöd inte kunnat garanteras från statligt håll som det har gjorts från regionala, kommunala, internationella och privata institutioner.

Att ni har sänkt ert stöd till vår organisation är ett påstående som kräver en förklaring eftersom det i en mening är felaktigt. Under de senaste fem åren då vi har genomfört en rad uppmärksammade gränsöverskridande kulturprojekt har KUR stött verksamheten med följande summor.
År 2003 fick vi 25?000 kronor
År 2004 fick vi 50?000 kronor
År 2005 fick vi 50?000 kronor
År 2006 fick vi 505?000 kronor (inklusive 275?000 av de tre miljoner som ni fördelade under mångkulturåret)
Under åren 2003-2006 fick vi totalt 630?000 kronor i stöd. Det bör påpekas att dessa summor motsvarar en bråkdel av de medel vi ansökt om i form av stöd för arrangerande musikföreningar, internationellt utbyte, Accessprojektet, kultursamarbete Sverige-Sydafrika, litterära evenemang, etcetera. Detta stöd motsvarar också bara en mycket liten av de stöd som vi fått från andra håll.
Vi är väl medvetna om att det är svårt kan tala om en sänkning när man ser att ert stöd i år kommer från en ny avdelning. Men det är häri vi ser en allvarlig brist med hanteringen av vårt fall - och vi vet att det finns många andra exempel - eftersom den inneburit att ansvaret förflyttas mellan olika handläggare i olika avdelningar.

De 30?000 kronor som vi fick i stöd år 2006 som arrangerande musikförening har inte minskat. Utan stödet ligger kvar på samma minimumnivå. Nyligen fick vi ert beslut om att ge oss 30?000 kronor för arrangemang av konserter under 2007.
Eftersom Bwana Club i första hand arbetar med musik - vi ligger som ni vet inte bara bakom Clandestinofestivalen utan också åtskilliga arrangemang av alternativa konserter med internationella artister - kom även detta som ett överraskande beslut. Som era experter på området vet täcker detta bidrag i bästa fall stöd för en konsert med en mindre internationell akt.
Ni har i år uppmanat oss att söka stöd från den avdelning som tar hand om 'mångkulturella organisationer'. Vi utgår från att ni gjort det eftersom många av oss har varit oerhört aktiva i den kritiska diskussionen av begreppet mångkultur, inte bara i föreläsningar, debatter och skrifter utan också i samband med den pilotkurs 'Kolonialism, rasism och världskultur' som lade grunden för de utbildningsprojekt som vi driver i ramen för Clandestinoinstitutet.
Av de totalt 3?700?000 kronor som är avsatta till 'mångkulturella organisationer' har vår organisation fått 80?000 kronor. De övriga 3?620?000 kronorna gick till organisationer som är baserade i Stockholmsområdet.
För år 2007 har vi alltså fått totalt 110?000 kronor (30?000 + 80?000) i stöd från er. Det är sant att detta inte innebär en minskning från någon enskild avdelning på Kulturrådet. Men i praktiken innebär detta beslut icke desto mindre att ni - Statens kulturråd betraktad som en enhetlig statlig myndighet - sänker ert stöd till Bwana Club i år med totalt 395?000 kronor i jämförelse med 2006.
Vid en närmare granskning så har er hantering av vårt fall, i det att den nekar oss ett rimligt stöd som en professionellt arrangerande musikförening och er uppmaning till oss att söka stöd som mångkulturell organisation, inneburit att vi inte kan genomföra den verksamhet som vi planerat för 2007. Detta drabbar inte bara oss. Fler organisationer har visat sitt missnöje med er hantering av denna ansökningsprocedur.

Vi ser därför fram emot att ni lämnar en utförlig motivering till detta beslut och ger oss och andra, inte minst de organisationer som inte hörs i det offentliga samtalet, tydliga instruktioner för hur vi ska kunna bedriva vår verksamhet med statligt stöd i framtiden. Om ni bedömer att våra projekt inte är förtjänt av ett substantiellt stöd från Kulturrådet så är vi alltid intresserade av att fördjupa vår förståelse av hur ni tänker och förenar det med de kulturpolitiska målen som ligger till grund för er verksamhet.
Vi är rädda för att ni i samband med er omorganisation och flytt glömt att ni är statlig myndighet och att er verksamhet bör fördela bidrag för kulturarbetare i hela landet - också när det gäller stödet till mångkulturella organisationer. Sammanfattningsvis skulle vi vara tacksamma för förtydliganden på följande punkter:

1. Vilka är de kriterier som ligger till grund för beslut i ansökan om stöd för mångkulturella organisationer? Finns det någonting i den verksamhet som vi bedriver som inte lever upp till de krav ni kan och bör ställa på oss som statligt finansierade kulturproducenter? Vi tar gärna kritik och synpunkter så vi kan förbättra kommunikationen kring vår verksamhet i dialog med er.

2. Hur ser ni på kritiken att ert beslut innebär en centralisering av bidragen till mångkulturella organisationer till Stockholmsområdet? Är inte redan denna centralisering ett hot mot det mångkulturella Sverige?

3. Hur kan vi och andra aktörer som arbetar med gränsöverskridande och interdisciplinär kulturproduktion i framtiden undvika att bollas mellan olika avdelningar på Kulturrådet?

Vi vet att ni har tänkt på denna problematik i flera år. Vi vet att ni utarbetat enklare ansökningsblanketter för att det ska bli lättare för oss från 'mångkulturella organisationer' att söka stöd. Även om vi är vana vid mycket krångligare ansökningsblanketter i forskarvärlden är det positivt med er vilja till avbyråkratisering. Vi hoppas därför att ni, som en del i denna process, kan ge oss svar på våra frågor ovan.
Med vänliga hälsningar,

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria