Vid Stora hamnkanalen i centrala Göteborg sitter 17-åriga Destiny och hennes 42-åriga moster Anne i eftermiddagssolen. Anne jobbade 14 år i hemtjänsten och har sedan fött barn, skolat om sig på komvux och nu varit arbetslös i ett drygt år. Hon försörjer sig på det sociala och drygar ut inkomsterna med svartjobb, mest kontorsstädning för en hundralapp i timmen.
– Jag har hamnat helt utanför systemet. Som tur är kräver socialtjänsten inte så mycket eftersom de vet hur situationen är på arbetsmarknaden, säger Anne.
Systerdottern Destiny har just hoppat av tvåan i gymnasiet trots bra betyg och haft några extrajobb i restaurangbranschen under våren.
– Det är ju inte en gymnasieutbildning som räknas för att få jobb, utan arbetslivserfarenhet. Och så måste jag få ihop pengar till hyra eftersom jag bor själv, säger hon.
Kvinnor drabbas bevisligen hårdare än män av regeringens arbetsmarknadspolitik. De är överrepresenterade i låglönebranscher och bland del- och visstidsanställda. Därmed förlorar och riskerar de mer på åtstramningen av a-kassan och tjänar mindre på inkomstskattesänkningen.

Vad gäller a-kassan medgav regeringen själv i höstas att konsekvenserna av de höjda avgifterna slog på ett sätt som inte är helt neutralt ur jämställdhetssynpunkt.
– Väldigt mycket av de förändringar och försämringar som nu kommer drabbar kvinnor väldigt hårt. I praktiken kommer många kvinnor att få betala en högre avgift för en försäkring som de kanske inte får ut ett öre på, säger Gudrun Schyman, taleskvinna för Feministiskt initiativ.
Många kvinnor betyder ungefär 100 000 stycken, enligt TCO, som menar att så många riskerar att falla utanför a-kassan efter att regeringen skärpt arbetsvillkoret och kräver att man arbetat minst halvtid för att vara berättigad till ersättning.

Regeringen och lagrådet kände till konsekvenserna men noterade att det bara är EG-domstolen som kan ta ställning till om det eventuellt är ett brott mot EU:s jämställdhetsstadgar. Den 6 februari anmälde därför TCO Sverige till EU-kommissionen för brott mot ett EG-direktiv om förbud mot könsdiskriminering från 1978.
– Kommissionens tjänstemän har försökt avfärda vår anmälan men de tolkar rättspraxis på ett omöjligt sätt. Tidigare har sådana här skärpta krav godkänts bara om man samtidigt underlättat att anställa just de här specifika grupperna, säger Samuel Engblom, jurist på TCO.
TCO letar nu efter ett exempelfall, någon kvinna som jobbat strax under halvtid och sedan hon blivit arbetslös nekats a-kassa på grund av detta.

Regeringen håller med om att förändringarna drabbar olika grupper på olika sätt kortsiktigt men menar att alla långsiktigt tjänar på fler jobb.
– Vi har en politik för att alla ska komma i arbete, inte för att tillgodose enskilda gruppers behov, säger Mårten Wennberg, pressekreterare på arbetsmarknadsdepartementet.
– För 30 år sedan betalade Astrid Lindgren över 100 procent i marginalskatt. Nu har vi kunnat se att detta flyttats ned så att till och med människor i utanförskap förlorat pengar på att ta ett arbete.
Dessutom har en halvtidsarbetande städerska, menar regeringen, fått en skattelättnad på cirka 450 kronor i månaden vilket är mer än den fördyrade a-kasseavgiften.
Feministiskt initiativ vänder sig även mot tankar om att kvinnor skulle kompenseras på grund av sin utsatthet.
– Här är inte fråga om att hitta på några krumbukter utan det handlar om rättigheter för halva mänskligheten som ska upprättas med lagstiftning och regelverk och klarspråk, säger Gudrun Schyman.

De största hindren mot jämställdhet i Sverige i dag är myten om att vi redan kommit så långt och föreställningen att alla är feminister, menar hon.
– När den så kallade LO-familjen tog fasta på delar av vårt förslag om en jämställdhetsfond som tar pengar från mansdominerade sektorer och lägger på kvinnodominerade, då började det mullra hos Metalls män.
Det så kallade pigavdraget som halverat priset på städning hemma tycker Gudrun Schyman är antifeministiskt. Men Anne i Göteborg håller inte med.
– Jag tycker att det är bra med ett avdrag för hushållsnära tjänster. Jag ser inga problem med jämställdheten och känner inga karlar som inte lagar mat hemma och städar, säger hon.

Denna artikel är en del av artikelserien Arbetsliv i förändring.