Debatt


Carl Ståhle
Fria.Nu

Sluta snacka om framtiden - framtiden är redan här!

Vi blir så trötta när vi ser det ena politiska utspelet efter det andra om hur vi ska lösa våra energiproblem. Lösningarna finns och det är bara att ta tag i det, skriver Carl Ståhle och Matts Nilsson, och uppmanar politikerna att ta vara på nutiden så att vi har någon framtid kvar.

Tyskland, Japan och Kalifornien har infört möjligheten att själv producera el till det allmänna nätet. När man sen behöver el själv så får man tillbaka lika många kilowatttimmar (kwh) som man har skickat ut, utan att betala avgifter och skatter. På detta sätt har 100 000-tals hushåll byggt ut den tyska elproduktionen med förnyelsebara energikällor. På detta sätt bygger Kalifornien 1 miljon hustak med solceller istället för att satsa på kärnkraft. På detta sätt är japanska hushåll nettoproducenter av el.
Det fantastiska är att alla investerar i sin egen anläggning och tjänar pengar på att producera el. El blir en intäkt för varje hushåll och inte en utgift, som med dagens centraliserade lösningar. Mängden el ökar på marknaden och industrin får billigare priser.
Genom att ändra ett (1) enda ord i vår lag samt ta bort en avgift på cirka 7 500 kronor för enskilda elproducenter så har vi en helt ny energipolitik. Att säga till nätägarna att de 'måste', istället för 'får' ta emot el från enskilda producenter, öppnar upp elmarknaden för 'riktig' konkurrens. Om man inför 'netmetering' där man får byta kilowattimme mot kilowattimme skulle det vara lönsamt att investera i till exempel solceller på hustaket. 80 kvadratmeter (kvm) solceller på taket i Skåne ger ungefär 35 000 kwh och i Norrland cirka 20 000 kwh om året. Ett genomsnitthushåll konsumerar 20?000-25?000 kwh per år inklusive värme. 10 kvm solceller skulle täcka alla maskiner i huset.
'Oljepannor är snart historia. Framtiden är bland annat fjärrvärme, pellets, energifönster och elsnåla apparater.' Detta skriver Energimyndigheten, Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket i en gemensam annons. 'I oktober kommer en ny lag om energideklaration av byggnader' fortsatte de under hela 2006. Som om vi inte redan visste hur mycket våra hus drog. Vi ser ju elräkningen varje månad. Samma elräkning som innehåller två tredjedelar skatter. Nu uppmuntrar våra myndigheter oss att investera i värmepumpar som alla drivs av el. Pelletspannor innebär att vi måste frakta träråvaror på långtradare över hela vårt land i mycket högre utsträckning än tidigare. Våra politiker uppmuntrar oss att åter igen investera i energilösningar som binder oss till deras möjligheter att beskatta oss. På 1970-talet var det elpanna som alla skulle skaffa. Nu är det biobränsle och värmepump. Varför är det inte solvärme? Inga transportkostnader, inga driftskostnader, inga utsläpp och inga skatter.

Vad har vi att förlora? Du, som enskilt hushåll, har inget att förlora. Solvärmeanläggningar tillsammans med till exempel luft-vatten värmepump och golvvärme gör värmekostnaderna till näst intill noll. Vi, i vårt hushåll, har ingen bergvärme utan bara solvärmepanel plus en el-patron vilket ger oss hela 13 000 kronor i elräkning varje år! Det innebär att vi efter den vanliga hushållselen för maskiner, apparater och belysning lagt hela 5 000 kronor på uppvärmning och tappvarmvatten. Detta är ett renoverat 60-talshus och med två barn badar vi ett badkar om dagen året runt.
Det är bara politikerna som inte gillar lösningen. De kan nämligen inte beskatta elen som vi alla konsumerar. De kan inte beskatta solvärmen som varje hus kan fånga. Lyssna på dina politiker och genomskåda deras utspel från valåret 2006.
1. Mona Sahlin (s) vill dela Nordpool-börsen. Det tar inte bort problemet med oligopolet, spotpriserna eller de höga energipriserna. Det ökar bara statens påverkan och kontroll av elmarknaden.
2. Anders Wijkman (kd) vill mäta varmvatten och el i varje lägenhet. Det gör inte energin billigare eller får oss att konsumera mindre. Det ökar bara de administrativa kostnaderna och statliga kontrollen.
3. Göran Hägglund (kd) vill jobba fram gemensamma regler för hela EU. Det är ganska dödfött när både Spanien och Italien anser att öppna fönstren är det bästa sättet att ventilera.
4. Göran Persson (s) vill införa nya lagen om Energideklaration från EU. Lagen är bara ett sätt att få en ökad kostnad för varje familj på cirka 10 000 kronor. Det medför inte någon energibesparing alls utan ökar bara kontrollen av myndigheter. Privatpersonerna får nu själva betala för att få fastighetsskatten kontrollerad av en oberoende energiinspektör.
5. Riksdagspolitiker (alla) vill göra alla naturtillgångar gemensamma i EU och ha en gemensam energipolitik.
Eftersom 80 procent av alla urantillgångar i EU finns i Sverige så kommer vi att gräva upp hela norra Sverige för att föda EU:s nya energisatsningar. Vi kan inte säga nej eftersom EU:s lag står över Sveriges lag. Det har vi inskrivet i grundlagen sedan 2002
Så skärp er! Gör er oberoende av politikernas energipolitik och höga skatter. De gagnar varken den privata plånboken, vår miljö eller hindrar växthuseffekten.
26 år efter kärnkraftsomröstningen har vi två sammanstrålat i en och samma kandidatur för junilistan och sammanfattar bara kort och gott att såväl linje 1, 2 och 3 - som alla stolt deklarerade att de skulle satsa på 'alternativen' (även på sina röstsedlar!) inte ens är i närheten av att fullfölja sitt mandat.
Vi kräver beslutande folkomröstningar så att politikerna måste uppfylla sina löften!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria