– Det är jätteviktigt att ta konflikten. Många journalister är alldeles för underbetalda och tvingas jobba halvtid eller gå på vikariat, säger Erika Törander.
Hon och kollegorna på den lilla tidningen Mölndals-Posten sitter på ett kafé i närheten av redaktionen. Det är extrainkallat fackligt möte med en representant från förbundsstyrelsen.
Förra fredagen inledde SJF konflikten med att vägra övertid på ett 90-tal dagspressföretag. Dagen därpå jobbade Erika Törander utan att inse det för många timmar. Det borde arbetsgivaren ha förstått, resonerar förbundet, och straffar nu tidningen med ett kraftfullt extra varsel – från och med onsdag får ingen anställd hantera externt material såsom texter och bilder från nyhetsbyråer. Eftersom redigeringen görs externt äventyras därmed hela utgivningen.
Men redan övertidsstoppet har kringskurit Erika Töranders och många andra deltidsanställda journalisters arbete runt om i landet.
– Det var tänkt att jag skulle undersöka en grej om skolan, men nu finns det inte möjlighet till det. Vi får ihop tidningen men kan inte fördjupa utan får skrapa på ytan.
Hon är lättad över att hon inte sparat in på hundralapparna i medlemsavgift till SJF, för då hade hon blivit utan ersättning nu.

SJF och TU trappade under veckan snabbt upp hoten och stridsåtgärderna mot varandra. 16 medelstora tidningar har under veckan helt hindrats från att trycka externt material. På torsdag stoppas webbpublicering på nästan alla tidningar i landet och allt kvälls- och nattarbete på några av landets sämst betalda redaktioner.
– Åtgärderna märks redan. På ett antal ställen stryps lokala insändare och nyhetsbevakningen faller bort. Eftersom Tidningsutgivarna har sagt ja till samtliga fem medlarbud och SJF hela tiden har sagt nej bär SJF helt ansvaret för detta, säger TU:s vice VD och förhandlingschef Björn Svensson.
Han har som svar varslat om fridagslockout på mer än 200 tidningsföretag från och med nästa fredag. Det innebär att alla lediga dagar inklusive helger dras från journalisternas månadslön som om de vore tjänstledigheter.
– Det är en väldigt ovanlig och aggressiv åtgärd på svensk arbetsmarknad, kommenterar Agneta Lindbom Hulthén, SJF:s förbundsordförande.

Redan i mars gick kollektivavtalet ut och parterna har inte kunnat komma överens om något nytt. Ett av SJF:s mål är att ingen med mer än 15 år i yrket ska tjäna mindre än 25 000 kronor i månaden, något som i dag är vanligt på landsortstidningar.
– 10,2 procent på tre år är medlarbudet som vi accepterat, och som ligger i linje med arbetsmarknaden i övrigt. En minimilön på 25 000 kronor skulle medföra väsentligt högre kostnader för några av våra företag, säger Björn Svensson.

En av de tidningar som betalar sämst är Nya Wermlands-tidningen som år 2005 omsatte 424 miljoner kronor och gick med 114 miljoner i vinst.
– Det är klart att de har råd. De som driver de här frågorna är de riktigt rika och snåla företag som obstruerat våra avtal tidigare, svarar Lindblom Hulthén.
Vad gäller visstid vill SJF ha konkreta åtgärder för att stoppa utlasningarna, där journalister systematiskt anställs i tolv månader. Kring upphovsrätten tycks bara detaljer kring hur konflikter ska lösas skilja parterna åt. Men i botten vilar en ideologisk strid, enligt SJF.
– Arbetsgivarna vill ha en regel som i USA och England som ger all upphovsrätt till utgivaren. Sverige har alltid gått på den franska linjen som ger upphovsmannen en egen rätt, säger Agneta Lindblom Hulthén.
– Det här är vår absolut viktigaste fråga. Vi måste ha upphovsrättsavtal som låter tidningarna hitta nya mediekanaler för sitt material och på så sätt möta konkurrensen från nya medier, säger TU:s förhandlingschef Björn Svensson.
Det kan enligt honom handla om att flera tidningar behöver ordna ett gemensamt sökbart arkiv för allmänheten.

Medan TU vill lägga ansvaret för dagens storbråk på SJF kritiserar förbundet själva förhandlingsordningen och menar att de inte fått tillfälle att träffa och förhandla ordentligt direkt med utgivarna.
– I juni bjöd jag in dem till samtal men de har inte svarat, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Inte alls, enligt Björn Svensson.
– Vi bjöd in dem redan förra hösten till överläggningar, men det ansåg de sig inte ha tid att göra. I juni var det medlarna som avrådde oss från att förhandla.