Arabisktalande lumpare hårdvaluta i försvaret
I dagarna examineras den första kullen arabisktalande värnpliktiga vid Tolkskolan i Uppsala. Ryskans dominans är ett minne blott och på önskelistan står lärare i persiska och turkiska.
– Det är första gången i Sveriges historia som människor lär sig så mycket arabiska på kort tid. De kan uppåt 8 000 ord och behärskar språket flytande så att de klarar sig i ett arabiskt samhälle.
Det säger arabiskläraren Ablahad Lahdo. Han skräddarsydde själv merparten av läromedlet förra våren och får på fredag se den första kullen arabisktalande elever ta examen.
Fördelningen har varit cirka 40 procent standardarabiska och 60 procent egyptisk dialekt.
– Jag har lärt mig ofantligt mycket mer om det arabiska språket och arabisk kultur än jag trodde var möjligt på ett år, säger Annika.
Hon är en av sex värnpliktiga som klarade utbildningen till tolk och förhörsledare i arabiska. Parallellt med dem avslutar nu nio rysktalande värnpliktiga den femton månader långa utbildningen.
Tidigare elever från Tolkskolan extraknäcker som tolkar vid militära besök och utbyten och några har deltagit i internationella insatser på Balkan och i Afghanistan. Direkt efter examen går flera till praktikplatser på ambassader i östländer, men ännu finns inga sådana platser för de arabisktalande.
Olle Nilsson är chef för Underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala, där Tolkskolan ingår. Han har tidigare arbetat på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och intygar att Tolkskolans årliga kullar av rysk- och nu arabisktalande personal är allt mer uppskattade i högkvarteret.
– Eftersom det ofta är lågteknologiska konflikter vid våra internationella insatser har man inte så stor användning av high tech-grejor. Det går inte att på 10 000 meters höjd urskilja om det är en bonde eller en gerillaman på fältet. Då är “humint“, personbaserad inhämtning, och språk otroligt viktigt.
Tolkskolan är känd som en plantskola för toppjobb på alla platser i samhället. Men idealism, spänning och pengar ska locka fler av de unga elitisterna att parallellt med högskolestudier ställa sig till förfogande för internationella insatser. Det ska ske genom en sorts språkpool av språkkunniga, som man sedan på kort varsel kan kalla in och skicka ut.
– Vi ska också inventera hela det civila samhällets resurser. När Nordic battle group ska ut ska det kunna gå med snabba ryck, säger skolchefen Anders Torefalk.
Det blir dock inte aktuellt för Annikas del.
– Jag ska läsa statskunskap i Storbritannien.
Hur ser ni på att arbeta för svensk militär som är i gråzonen till att medverka i USA:s krig mot terrorismen?
– Jag vill helst inte kommentera det alls, säger Annika.
– Jag håller mig som lärare neutral i den frågan och låter mina elever ta ställning till det själva, säger Ablahad Lahdo.
Skolchefen Anders Torefalk tillägger att militärer i tjänstereglementet är förbjudna att uttala sig politiskt och att många annars säkert skulle ha åsikter.
Annika heter egentligen något annat.
Annika heter egentligen något annat.
