I dag har en student cirka 7300 kronor att leva på varje månad, då tar man både emot bidrag och fullt lån från CSN. Är man förälder kan man få extra bidrag och är man äldre än 25 år och har arbetat innan studierna har man rätt att låna någon tusenlapp extra. Utöver detta är det även möjligt att söka bostadsbidrag, vilket inte alla kan beroende på bostadsform. I dag är det cirka en femtedel av alla studenter som får bostadsbidrag och gränsen för att få söka bidraget ligger på en inkomst av 57 000 per kalenderår.
I dag står ett stort antal studenter utan permanent bostad och tvingas flytta mellan olika tillfälliga boenden, samtidigt har den generella bostadsbristen inte varit så stort på över 10 år. Samtidigt har studenters ekonomiska standard försämrats med drygt 40 procent de senaste 15 åren, enligt Swedbanks institut för privatekonomi, deras beräkningar visar även att studenters budget inte håller. De allra flesta studenter betalar drygt 3000 kronor eller mer i månaden
för sitt boende om man då lägger till övriga kostnader som tillkommer genom att bara leva och studentlitteratur blir den ekonomiska ekvationen svår att lösa.
Därför arbetar många studenter vid sidan av sina heltidsstudier för att finansiera alla sina kostnader eller för att få lite extra i plånboken. I dag kan jag som student tjäna upp till 50 000 i halvåret utan att det påverkar studielånet, därefter sänks det. Nyligen aviserade regeringen att det så kallade fribeloppet som reglerar detta ska höjas. Det är en välkommen nyhet, det behöver dessutom höjas kraftigt för att möjliggöra att fler studenter ska kunna finansiera sina studier. I dag bidrar den lågt satta gränsen mer eller mindre till att studenter istället arbetar svart, vilket självklart inte är
bra.
Utöver fribeloppet bör regeringen även genomföra fler reformer. Bland annat borde studenter som vill kunna ägna sig åt seriösa heltidsstudier med stöd av
studiemedel även under sommaren. Ett system med tre terminer bör därför införas. På så sätt kan den student som så önskar snabbare än i dag avsluta sina studier, ta examen och komma ut i arbetslivet. Detta ligger även i
regeringens linje som vill införa en examensbonus.
Till sist bör principen "peng per poäng" genomföras. Fler avklarade poäng leder till en successiv upptrappning av studiestödet. Det uppmuntrar pluggandet men gör det också möjligt för studenter med en tillfällig svacka i sina studier att fortsätta på lägre fart utan att helt bli utan ekonomiskt stöd.
Om vi ska få studenter med hög akademisk kunskap behöver vi inte bara reformera den högre utbildningen. Vi måste också satsa på studenterna så att det faktiskt
går ihop ekonomiskt att studera. Därför bör regeringen som sedan tidigare sagt att en studiemedelshöjning inte är aktuell förrän efter 2008 att tänka om.