Avhandlingen bygger på enkätsvar från 2 500 gymnasieelever. Resultatet visar på stora skillnader mellan de elever som går yrkesförberedande program, och de som valt teoretiska utbildningar. Eleverna på de praktiska utbildningarna har en låg tilltro till politiker, är dåligt insatta i demokratifrågor, och ovilliga att delta i det politiska samhället. Nästan hälften uppger att de inte tänker rösta i kommande val. Få är villiga att gå med i något politiskt parti.
Enligt Tiina Ekman är problemet en systemfråga.
– Skolan ska stärka en individs förmåga att aktivt ta del i samhällslivet. Med det system vi har, där man sorteras in i gymnasieprogram utefter studieresultaten i grundskolan, skapar man väldigt olika studiemiljöer i gymnasieskolan.

Ekman menar att fokuseringen på kärnämnena – matematik, engelska, och svenska – skapar svårigheter redan i grundskolan för mer praktiskt inriktade elever.
– Saknar man studievana och studiemotivering får man inrikta sig helt på kärnämnena för att bli behörig.
Men hon tror dock att det med en systemförändring i grundskolan skulle kunna finnas möjligheter att väcka samhällsintresse.
På Bräckegymnasiet på Hisingen utbildas elever vid Bygg och Transportprogrammen. Susanne Kjellin är samhällslärare på skolan, och har tidigare undervisat i Samhällskunskap på såväl Komvux som på högskoleförberedande gymnasieprogram. Hon säger att man måste anpassa undervisningen efter eleverna.
– På praktiska linjer är yrkesrollen viktig. Det är lätt att man säger "jag behöver inte kunna det här, jag ska bli snickare." Då gäller det att man i klassrummet poängterar att man inte bara utbildar sig till snickare, utan att man faktiskt måste ha kunskaper för att kunna fungera i yrkeslivet.

Kjellin har goda erfarenheter av sina elevers engagemang.
– Ungdomarna här är väldigt diskussionslystna. Elever på de teoretiska program jag undervisat vid har bättre förförståelse för samhällsfrågor, men debattklimatet i klassrummet är inte lika högt.
Flera av Bräckeskolans elever håller med om att diskussionsklimatet för samhällsfrågor är positivt på skolan. Men samtidigt känner de igen sig i det Ekman beskriver som en "antipluggkultur" som motverkar intresset för demokratifrågor.
– Går man här är man nog inte så intresserad av att plugga. Jag kan känna igen mig delvis, i skolan blir samhällsfrågor bara teori och då är man mer ovillig att verkligen prata om det, säger Pontus Gunnarsson vid byggprogrammet.

Emma Landin Hansson går även hon byggprogrammet. Hon tror att en justering av studieplanen skulle påverka yrkeslinjerna positivit.
– På sådana här skolor har folk lite svårt att sitta still och läsa in sig. Jag tror att om man ändrade om lite och gjorde mer konkreta övningar, till exempel studiebesök, så skulle man fånga upp folk. Många här säger "ugh, samhällskunskap, vad tråkigt, jag fattar ingenting", men är väldigt insatta i sakfrågor som rör dem själva, säger hon.
Både Pontus Gunnarsson och Emma Landin Hansson menar att skolan i slutändan spelar en mindre roll för att engagera eleverna i demokratifrågor. De menar båda att ett engagemang föds i hemmet och ute på praktikplatser. En teori som Tiina Ekman är tveksam till.
– Man har litat ganska mycket på att kunskapen ska komma från olika håll, från hemmet och från praktisk erfarenhet, men det verkar inte riktigt fungera så. I stället är det en positiv spiral för elever som redan är inne i samhällsengagemanget, men funkar inte för elever som har dåliga kunskaper och har dåligt självförtroende.

Mikael Tikman arbetar med elevrådet på Bräckeskolan. Han upplever att elevernas självförtroende på ett intimt sätt hör samman med yrkesrollen:
– Man ser tysta små killar komma hit som går ut tre år senare som yrkesmän med ett fast jobb på Skanska. Det är väldigt roligt att se hur deras självförtroenden växer och de börjar kunna tala för sig själva och ta plats i diskussioner.
Både Susanne Kjellin och Mikael Tikman menar att förutsättningarna för de praktiska linjerna har ändrats de senaste åren. Intagningspoängen har höjts, och det är inte längre självklart att det är elever med låga grundskolebetyg som studerar. En del av eleverna på bygglinjen går vidare till studier på Chalmers.
Men Tiina Ekman menar att skadan till stor del redan är skedd. Att bristerna i samhällskunskapen hos många elever skapat en utsatt grupp.
– Många statsvetare vittnar om att det finns en grupp, framför allt män med låg utbildning, vars röst inte hörs. Det viktigaste målet i demokratisverige är att allas röst är representerade, säger hon. Det målet misslyckas vi med i dag.