I tisdags godkände stadsdelsnämnden budgetförslaget för 2008. I det ingår flera skarpa åtgärder för att få bukt med stadsdelens ekonomiska bekymmer. Prognosen för 2008 tyder på ett minusresultat på 11,8 miljoner kronor.
Åtgärdsprogrammet slår hårt mot skolorna. Femton lärartjänster ska bort, barngrupperna blir större och det finns inga möjligheter till att stödja modersmålsundervisningen. Redan tidigare i år försvann 20 lärartjänster.
Förvaltningen räknar nämligen med att tre nya friskolor startas i Linnéstaden i höst – vilket leder till stora ekonomiska och organisatoriska svårigheter för de kommunala skolorna.
– Två är vi rimligt säkra på. Den tredje har fått ny huvudman och då är det mer oklart. Men i dagsläget är det många okända faktorer och det leder förstås till att det blir än mer svårplanerat, säger stadsdelsnämndens ordförande Ethel Sjöberg (mp.)

Stadsdelsnämnden har redan tidigare avstyrkt att etablera fler friskolor i Linnéstaden, men förslagen godkändes i kommunstyrelsen och ligger nu hos Skolverket. Skulle samtliga tre skolor bli verklighet kan Linnéstadens kommunala skolor i ett första skede tappa 120 elever. Dessutom kommer antalet skolbarn i de aktuella årskurserna (6–9) att minska med cirka 110 elever på grund av små årskullar.
– Det är motsvarande en medelstor skola som försvinner. Det är en väldigt knepig omställning, säger Ethel Sjöberg.
De fackliga förhandlingarna inför budgeten avslutades i oenighet, och Lärarförbundets Elisabeth Mossberg, är starkt kritisk mot nedskärningarna.
– Det har varit väldigt upprivande, både i våras och nu under hösten. Det blir en stor osäkerhet för de enskilda lärarna, ryckigt i organisationerna och svårt att planera. Inför sådana här beslut ska riskbedömning av arbetsmiljön ske i samverkan med oss, och det blev alltför kort om tid till det.

I samband med att budgeten godkändes lämnade Lärarförbundet in en skrivelse till kommunstyrelsen.
I den ifrågasätter man viljan att satsa på Linnéstadens kommunala grundskolor.
– När 2006 års bokslut kom låg Linnéstaden femma från slutet i fråga om skolbudget. Och det var alltså förra året, redan innan de här besparingarna gjordes. Har man någon kontroll över verksamheten, eller väljer man den enkla vägen och plockar bort lärare, undrar Mossberg.
Linnéstadens omständigheter är speciella. Jämfört med övriga Göteborg är elevunderlaget mycket litet. De senaste åren har stadsdelen genomgått en befolkningsförändring. De nya invånarna är unga, högutbildade människor i yngre medelåldern som inte har barn. Och barnfamiljerna försvinner i rask takt.
Enligt Ethel Sjöberg flyttar minst hälften av varje årskull ut från stadsdelen innan de fyllt fem.
Av de elever som redan finns går en fjärdedel redan i friskola.
– Föräldrarna som bor här har generellt sett själva en hög utbildningsnivå och visar ett stort intresse för friskolor, säger Ethel Sjöberg.

Elisabet Mossberg menar att nedskärningarna enbart tjänar till att uppmuntra föräldrar till att välja en privat skola.
– Detta är verkligen ingen god reklam för den kommunala skolan. Vi efterlyser en planering och en långsiktighet som inte finns i dagsläget. Självklart måste skolorna anpassas efter elevunderlaget och den rådande ekonomin, men nu känns det som att budgeten är det enda som styr, och inte barnens väl.
GFT har sökt Linnéstadens skolverksamhetschef Stig Gunnar Olsson utan att lyckas.
[email protected]