Bakom lyckokonferensen ligger välgörenhetsorganisationen Charity International. Det är en utiliaristisk organisation, vilket innebär att den utgår efter moralfilosofisk teori om att maximera lycka och minimera lidande.– Tanken är att skapa ett forum där lyckoforskare tillsammans med ekonomer, politiker, och filosofer sätter samman ett slags underlag för hur man rent konkret kan maximera individuell lycka i världen. Det är förstås en praktisk omöjlighet, men vi vill se om det går, säger Ludvig Lindström.En av de deltagande politikerna är Max Andersson, mp, riksdagsledamot och den första personen att motionera om lyckoforskning i riksdagen.– Jag ser fram emot att få bra idéer om hur lyckoforskandet kan påverka politiken, säger han.Han hämtar exempel från Storbritannien, där en arbetsgrupp tillsatt av labourregeringen nyligen presenterade ett förslag för ett "lyckoindex" – ett lyckans motsvarighet till BNP.– Även om idéerna inte nått in i den konkreta politiken ännu så kan man se att båda de stora partierna i England börjat föra in argumenten i sin politik. Tanken om att det är legitimt med den här sortens resonemang även i politikens värld har börjat få fäste, säger han.Lyckoforskningen är en relativt ny vetenskap. Den första boken i ämnet skrevs 1984, men det är först de senaste tio åren som vetenskapen fått verklig spridning. Den utgår från att det är möjligt att mäta människors generella lyckonivå, vilket görs på olika sätt.– Lyckoforskare arbetar med enkäter och djupintervjuer, men mäter även kemisk balans i hjärnan. Sedan har man provat att låta försökspersoner bära en liten dator. Varje gång den piper, med oregelbundna intervaller, ska man skriva ner hur man mår, säger Ludvig Lindström.En av deltagarna vid konferensen är Bengt Brülde, Sveriges främste lyckoforskare och författare till den enda svenska boken i ämnet.– När man studerar det här ämnet så frågar man gudskelov inte folk "hur lycklig är du?" Man inleder med att göra en definition av lycka: Hur bra mår du? Hur tillfreds är du med ditt liv? Det är lite lättare att svara på.

Brülde menar att individer ofta har svårt att själva komma fram till vad som gör dem lyckliga. Att vara extremt rik och göra så lite som möjligt är ett överskuggande "lyckoideal" som egentligen har väldigt lite att göra med vad människor mår bra av.– Det finns två stora orsaker bakom det. Det första är att vi domineras av våra kortsiktiga fluktuationer. Jag kommer hem från jobbet, segar i soffan, slår upp en drink och kollar på tv. Sedan tänker jag "vad bra jag mår nu, såhär skulle jag alltid ha det." Men det visar sig såklart att folk som bara segar i soffan och kollar på tv ligger ganska långt ned i lyckonivå. Den andra orsaken är reklamindustrin, som ju existerar för att göra oss missnöjda.Enligt Bengt Brülde spelar yttre faktorer en stor roll för vår kapacitet att bli lyckliga. Lyckovariationen mellan människor i väst och i fattigare länder är stor.– Det finns individuella psykologiska skillnader, men har man inte sina grundläggande behov av mat för dagen och ett tak över huvudet tillfredsställda så spelar det ingen roll om man är en positiv kille. Det finns mycket man kan göra utrikespolitiskt, till exempel ett mer omfattande biståndsarbete. Det behövs egentligen ganska lite för att lyfta folk rejält, säger Bengt Brülde.

Inrikespolitiskt är frågan mer komplicerad.– Det finns faktiskt inga klara besked på vilken sorts samhälle som är mest lyckofrämjande. Debatten är väldigt öppen i den frågan. Därför tycker jag det ska bli väldigt intressant att spåna fram strategier för hur lyckan ska öka.Länge var människors lyckonivå i väst knutet till BNP. När det materiella välståndet steg, steg också lyckonivån. Men kring 1970-talet upphörde det sambandet: trots att vårt materiella välstånd ökat sedan dess, har lyckonivåerna legat konstant.– Det skickar en ganska tydlig signal om att det finns andra faktorer än ständig tillväxt som vi borde fokusera på. Men politikerna har inte riktigt begripit det än, säger Ludvig Lindström.Han får medhåll från Max Andersson.– Vi är väldigt bra på att ta reda på de ekonomiska konsekvenserna i samhällsfrågor blir. Med lyckoforskningens hjälp kanske vi kan bli bättre på att ta reda på vad de mänskliga konsekvenserna blir, säger Max [email protected]