Staten kan inte tvinga kommuner att ta emot flyktingar. Det beror på att varje kommun bestämmer själv. Det kallas självstyre.Migrationsverket ville sätta press på kommunerna genom att berätta om det i medierna. Det har visat sig att många inte visste att deras kommun har vägrat ta emot ensam-kommande barn. Nu är många människor i kommunerna arga och vill få politikerna att ta emot barnen. Politikerna debatterar nu med varandra i kommunerna. Det är bra, tycker Dan Eliasson. Han tror att fler ensam-kommande barn nu kommer att få någonstans att bo.– Jag tror att det snart kommer att finnas fler platser till ensam-kommande barn.Dan Eliasson blir arg när kommunerna säger att de inte har råd att ta emot några barn. Staten ger nämligen mycket pengar till kommunerna för varje barn. Om en kommun tar emot minst fem barn får kommunen en miljon kronor. Dessutom får kommunen 1900 kronor varje dag och för varje barn. Det blir 693 500 kronor för varje barn per år.– Det är bara dumheter när kommunen skyller på att de inte har råd, säger Dan Eliasson.Han tycker att alla har ett moraliskt ansvar att ta emot flyktingar. Speciellt barn som är extra utsatta. Sverige har nu den största högkonjunkturen på länge. Staten både vill och kan ge kommunerna pengar. Det finns inga skäl att säga nej, tycker Dan Eliasson.

I Lappland ligger Storumans kommun. De har inte tagit emot några flyktingar på många år. Kommun-chefen Ralph Johansson tycker att alla ska vara med och hjälpa barnen som kommer, och vara solidariska. Men Storuman har inga lediga lägenheter. Därför säger man nej till alla flyktingar.Kan inte kommunen försöka ordna familje-hem, där barnen kan få bo i en familj?– Kommunen kanske kan ha en kampanj för att få folk att ställa upp. Det har vi inte gjort, och det är en brist, säger Ralph Johansson.Själv tror han att det blir svårt att få kommun-invånarna att öppna sina hem. Hans egen familj har varit ett familje-hem. Därför vet han vilka bekymmer det kan vara med svenska barn som har det svårt. Han tror att det kan vara ännu svårare att ta hand om flykting-barn, eftersom de har haft många problem innan de kom till Sverige.Ett annat problem med Storuman är att invandrare inte trivs så bra. De flesta flyktingar som kommer dit har flyttat därifrån.– Det händer ju inget här! Det finns inte mycket folk. Och det är kallt! säger Ralph Johansson.Just nu bygger man fler lägenheter i Storumans kommun. Inom ett år kan det finnas plats för flyktingar. Men för ensam-kommande barn kan det fortfarande vara svårt att få komma just till Storumans kommun. I så fall måste fler vilja ta emot dem i sitt hem.

Tobias Billström är migrationsminister. Han tror att när kommunerna förstår att det inte är dyrt och inte är jobbigt att ta hand om barnen, brukar kommunerna vilja ta emot barnen.Han säger att deras vägran att ta emot barnen oftast beror på okunskap. Därför vill inte regeringen skriva lagar som ska tvinga kommuner att ta ansvar. Istället vill man informera kommunerna. Många kommuner tror att barnen måste bo i varsitt familjehem.– Man tror att barnen har problem och att deras boende blir dyrt. Men så är det inte. De kan bo i gruppboende, och de längtar efter att komma tillbaka till ett vanligt liv, säger Tobias Billström.Tobias Billström pratar om "Skellefteå-modellen". I Skellefteå har man tagit emot barn sedan 1987 i grupp-boende. Det fungerar bra i Skelleftå, säger Tobias Billström. De flesta ensam-kommande barn är killar i tonåren. De brukar klara av att städa, tvätta och laga mat och kan bo tillsammans. I höst ordnar Migrationsverket möten i många olika kommuner, för att de ska göra som man har gjort i Skellefteå i tjugo år.

Sigtuna, Solna, Malmö och Mölndal är ankomst-kommuner. Där ska barnen bara bo tillfälligt. Under tiden letar ankomst-kommunerna efter andra kommuner där barnen kan få bo och gå i skola.Men när kommunerna inte vill ta emot barnen, får barnen vänta. Ibland kan de få vänta ett halvår i den tillfälliga ankomst-kommunen. Och en del får aldrig någon plats. Barnen blir då kvar i ankomstkommunen.Edit Bjurdamm är chef för individ- och familjeomsorgen i Sigtuna. Hon säger att en del kommuner tror att de här barnen och tonåringarna kommer att bli ett bekymmer. Men så är det inte, tycker hon.– De här tonåringarna innebär inget bekymmer. Alla är ambitiösa och vill börja sitt nya liv i Sverige. Men de blir frustrerade när de måste vänta, säger hon.

De flesta som kommer är från Irak, Afghanistan och Somalia. De får oftast asyl av Migrationsverket. En del kommuner i Norrland säger att en del flyktingar inte vill bo där eftersom det är mörkt, kallt och för att det inte bor så många där.Edit Bjurdamm tror att det som betyder mest är hur kommunen välkomnar barnen. – Barnen trivs till exempel i Skellefteå, för att man tar emot dem på ett bra sätt, säger hon.