Debatt


Eva Britt Svensson och Jens
Fria.Nu

USA utestänger kubaner från en hel värld av information

Så gott som alla världens länder röstar emot USA:s ekonomiska blockad av Kuba, men få vågar trotsa världens största ekonomi. Embargot utestänger bland annat kubanerna från en hel värld av information. Det är dags att Sveriges regering återupprättar normala relationer med Kuba, skriver tre vänsterpartister.

Den 30 oktober röstade 184 av de 192 medlemmarna i FN:s generalförsamling för Kubas krav att USA måste häva sin ekonomiska, handels- och finansiella blockad mot landet. Det var en mer än förra året: Nicaragua. Bara tre röstade med USA: Israel, Marshallöarna och Palau.

Inför FN-debatten gick president Bush i förra veckan ut med ett sanslöst propagandatal mot Kuba. Det visar hans totala brist på verklighetsförankring och hans isolering också från den kraftigt växande opinionen i USA, i kongressen, bland näringslivet, bland USA-kubanerna mot aggressionspolitiken.

Mot dem och mot världssamfundet kommer USA fortsättningsvis att skärpa blockaden och förföljelserna mot dem som bryter mot den.

Det är inte bara ett handelsembargo som förbjuder medborgare och företag i USA att handla med Kuba. Det är en ekonomisk blockad där USA, som världens största ekonomi med största andelen av de transnationella bolagen, utestänger Kuba från en stor del av den internationella marknaden, både vad gäller import och export.

Konsekvenserna är särskilt allvarliga inom hälsoområdet eftersom de flesta stora medicin- och bioteknikföretagen och patenten är USA-baserade. Kuba har mycket framstående sjukvård, men behandling av barncancer, hjärtfel, aids, svåra smärtor med mera försvåras av att över 50 procent av avancerade läkemedel kontrolleras av USA-bolag, vilket orsakar både död och lidande.

USA:s blockad innebär att de företag i världen som handlar med Kuba riskerar höga böter och att utestängas från USA-marknaden. De förbjuds också att använda USA-patent eller minsta lilla beståndsdel tillverkad i USA.

Fattiga länder hotas med att bli av med allt bistånd. De fartyg som angör kubansk hamn förbjuds att angöra hamn i USA. Detsamma gäller flygplan. Även nödlandningar och nödhamn är förbjudet.

USA trappar upp sin förföljelse av utländska företag som handlar med Kuba. Över 100 stora utländska företag och banker har bötfällts med mångmiljonbelopp. USA har agenter på alla ambassader för att spåra upp och förhindra handel med Kuba. En av effekterna är att nio av tio utländska företag som intresserar sig för handel med Kuba drar sig ur på grund av påtryckningar eller uppköp.

USA:s lag om handel med fienden utestänger också kubaner från internet, Google och en lång rad stora hemsidor. Den som via datorns IP-adress identifieras som kuban och försöker öppna USA-baserade hemsidor kan mötas av 'Page cannot be shown' och 'This page is subject to the export controls of the USA', 'No software from this page can be downloaded, exported or re-exported to either a Cuban citizen or resident.' Det gäller allt möjligt, från Disney till Google, det senare kanske allvarligare än det första, för det utestänger kubaner från en hel värld av kunskap och information.

USA tillverkar också omkring 60 procent av all programvara och Microsoft styr och kontrollerar operativsystemen för omkring 90 procent av världens datorer, innebärande att kubaner utestängs.

Att då som president Bush i sitt tal uppmana Kuba att tillåta folk tillgång till internet - vilket de har utom till de hemsidor USA-blockaden stänger - är ytterligare ett exempel på det Orwellska hyckleri av världshistoriska mått som alltmer blir Bush-administrationens kännetecken.

Blockaden har kostat Kuba drygt 89 miljarder US-dollar i fördyringar och förluster, år 2006 drygt 4 miljarder dollar, vilket är oerhört mycket för ett fattigt land. Så gott som alla världens länder röstar mot blockaden men få vågar trotsa den. EU och Sverige inte bara accepterar blockaden i sak trots att den både är ett brott mot folkrätten och kränker EU-ländernas nationella suveränitet. Till skillnad från världens övriga länder stöder och legitimerar de den också med egna sanktioner.

Vi uppmanar Sveriges regering att göra som Spaniens: återupprätta normala relationer med Kuba, arbeta för att häva EU:s sanktioner och kräv att USA rättar sig efter FN:s generalförsamling och häver blockaden.

Fakta: 

Resolution A/RES/62/L.1: 'Nödvändigt att stoppa den ekonomiska, handels- och finansiella blockad som USA har framtvingat mot Kuba.' Antagen av FN:s generalförsamling 30 oktober 2007 med 184 röster mot 4.
Det var 16:e året i rad som generalförsamlingen röstade mot blockaden med ständigt växande majoritet. Förra året var siffrorna 183 för Kubas resolution, och 4 mot: USA, Israel, Marshallöarna och Palau. I år blev det 184 för Kuba: Nicaragua och Elfenbenskusten har tillkommit, men Albanien har ändrat sig från att rösta för till att utebli. Även Irak och El Salvador uteblev. Micronesien närvarade men avstod från att rösta.

Resolution A/RES/62/L.1: 'Nödvändigt att stoppa den ekonomiska, handels- och finansiella blockad som USA har framtvingat mot Kuba.' Antagen av FN:s generalförsamling 30 oktober 2007 med 184 röster mot 4.
Det var 16:e året i rad som generalförsamlingen röstade mot blockaden med ständigt växande majoritet. Förra året var siffrorna 183 för Kubas resolution, och 4 mot: USA, Israel, Marshallöarna och Palau. I år blev det 184 för Kuba: Nicaragua och Elfenbenskusten har tillkommit, men Albanien har ändrat sig från att rösta för till att utebli. Även Irak och El Salvador uteblev. Micronesien närvarade men avstod från att rösta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria