Angående spelmonopolet
Olle Ljungbeck beskriver i ett onyanserat inlägg om den moderata partistämman i Gävle och anser vidare att undertecknad saknar både kunskap och omdöme. Vad gäller kunskap kan jag upplysa Ljungbeck om att det svenska spelmonopolet inte bidrar med 50 miljarder årligen till statskassan utan snarare närmare fem miljarder. Vad gäller omdöme vill jag framhålla att dagens spelmonopol inte alls fungerar som en självklar garant för att minska spelberoende.
Det råder heller ingen tvekan om att moderaterna anser att spelfrågan måste lösas på ett ansvarsfullt sätt och att staten har viktiga uppgifter att fullgöra: att tillhandahålla ett regelverk och se till att det efterföljs.
Om Ljungbeck bemödat sig att läsa igenom vårt förslag hade han funnit att vi särskilt belyser idrottens och folkrörelsernas behov av finansiering och att vi dessutom beskriver en modell för hur detta ska organiseras. Vi föreslår att dagens spelmonopol ersätts med ett licenssystem där monopolintäkterna ersätts av skatter på de tjänster som i dag anordnas. Men vi stannar inte där. Vi vill även lyfta på locket och vädra ut ett antal sanningar som ingen av monopolförsvararna vill tala högt om.
I många år har till exempel olagliga spelkrediter gjorts möjliga genom de statliga bolagens egna redovisningssystem, Jack Vegas-automater har placeras i fattiga områden med relativt hög andel missbrukare, barn säljer skraplotter, spelberoende står utan socialförsäkringsskydd, forskningen är otillräcklig och vården ännu sämre. Proportionen mellan reklam för statliga spelbolag och vård av spelmissbrukare är direkt pinsam.
Vi menar att det krävs stramare och tydligare regler, en Lotteriinspektion som på allvar bedriver tillsyn och ordentliga satsningar mot spelmissbruk. Det vore att säga hej då till ett spelhyckleri som vi inte är stolta över och istället få till stånd en sund, öppen och socialt ansvarstagande spelmarknad.
