Ett skyddsnät för dem som faller mellan stolarna
Den psykiska ohälsan bland hemlösa har under det senaste decenniet fördubblats. – De faller alltför ofta mellan stolarna, säger Ebbe Lindström, enhetschef på Erstabacken, och syftar på den mest utsatta gruppen hemlösa, de med både fysisk och psykisk problematik, som slussas mellan olika myndigheter.
Det bristfälliga samarbetet och den oklara ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting har i media kritiserats hårt i takt med att situationen för de hemlösa förvärrats. Otillfredsställande kommunikation, insyn och förståelse grundat på olikheter i arbetskultur och budgetplanering har av berörda myndigheter angivits som orsak till samarbetssvårigheterna.Som en respons på kritiken har det i Stockholm vuxit fram ett samarbete mellan kommun och landsting. Vid början av 2000-talet uppmärksammades hemlösa vars behov inte kunnat tillfredställas av de olika typer av åtgärder myndigheterna satt in – de var för sjuka för härbärgen och andra stödboenden men för friska för sjukvården. 2004 beslutade därför Stockholms stad och Stockholms läns landsting att starta en vårdsamordningsgrupp för att samla resurserna under ett och samma tak. Året därpå öppnades dörrarna till Erstabacken – Sveriges första medicinska stödboende.– Den mediala kritiken har ofta riktat in sig på psykiatrireformen som orsak till ökningen av psykisk ohälsa bland de hemlösa, säger Christel Lundh, läkare på Erstabacken.
Reformen, som bidrog till att skapa ansvarsosäkerhet bland myndigheterna, betydde i korthet att kommunen kom att få det yttersta ansvaret för den psykiskt funktionshindrade. Detta innebär ett övergripande ansvar för att initiera samarbete med berörda myndigheter och organisationer – i många fall landstinget – för den sjukes vård och omsorg.– Avsaknaden av samordning har drabbat de redan utsatta, menar Ebbe Lindström.Han får medhåll från Christel Lundh som vidare säger att tillväxten av psykisk ohälsa bland hemlösa till viss del är en reaktion på reformen då dessa människor inte fångats upp av myndigheterna.
Hemlösas situation har försämrats, fler bor på härbärgen eller akutboenden än tidigare. Av Stockholms omkring 3 000 hemlösa uppges ungefär 500 vara härbärgesboende eller uteliggare och enligt en rapport från Socialstyrelsen har 20 procent av de hemlösa så svåra fysiska problem att de är i behov av läkarvård.Det krävs ett biståndsbeslut för att få plats på Erstabacken och förfrågningarna är fler än de åtta platser som kan erbjudas. Platserna är speciellt utformade för hemlösa med svåra somatiska sjukdomar, såsom hepatit C, hjärt- och leversjukdomar och hiv.Sjukdomsbilden är komplex, ofta handlar det om svåra fysiska sjukdomar i kombination med psykisk problematik.– Det råder en rädsla bland personal och vårdgivare som inte är vana vid denna sjukdomsbild. Kort sagt bor här de människor andra myndigheter och organisationer inte har möjlighet att ta hand om, säger Christel Lundh.– De som annars faller mellan stolarna, nickar Ebbe Lindström.
Vid årsskiftet går avtalet, som är stiftat mellan Erstabacken och Stockholms stad och Stockholms läns landsting, ut. Trots att de ännu inte fått några signaler om ett fortsatt ekonomiskt samarbete tror Ebbe Lindström på en förlängning.– Samarbetet har visat att teori fungerar i praktiken, det här är förhoppningsvis bara en början, säger han.
