Diskriminering av studenter måste tas på allvar av högskolan
Lagen om likabehandling av studenter trädde äntligen i kraft 2002, efter hårt arbete av Sveriges förenade studentkårer och andra aktörer. Innan dess fanns inget generellt skydd mot diskriminering för studenter. Men för att skyddet ska fungera i praktiken är det viktigt att studenter känner till lagen, skriver Elin Rosenberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer.
SFS rapport, Osynliga rättigheter, som bygger på en enkät med 6ı642 svarande studenter, visar att nästan hälften av studenterna (41 procent av kvinnorna och 45 procent av männen) inte känner till likabehandlingslagen. Dessutom uppger ungefär var femte student (20 procent av kvinnorna och 16 procent av männen) att de har känt sig illa behandlade eller diskriminerade under sin utbildning. Därför är det särskilt alarmerande att så många som 7 av 10 studenter inte heller vet var de ska vända sig om de blir diskriminerade.
Resultaten i rapporten visar att det behövs en välfungerande diskrimineringslagstiftning som skyddar studenter, men att högskolan i dag befinner sig i ett kritiskt läge då många studenter inte ens känner till att det finns en lag. Universitet och högskolor har brustit i sitt arbete.
När närmare 4 av 10 studenter svarar att de inte fått information från sitt lärosäte om likabehandlingslagen visar det att lärosätena inte förmår kommunicera med studenterna som de borde.
Nu menar SFS att det behövs omfattande informationsinsatser, nationellt och framför allt lokalt. Sveriges förenade studentkårer vill också se mer av tillsyn av och rådgivning gentemot universitet och högskolor.
Lärosätena måste också göra en kraftsamling och förändra sin verksamhet så att arbetet mot diskriminering blir en naturlig del av denna. Dessutom är det viktigt att de folkvalda följer upp lärosätenas arbete bättre och skickar tydliga signaler om hur viktigt arbetet mot diskriminering av studenter är.
För allra viktigast är att lärosätena tar de alarmerande siffrorna i denna rapport på allvar. Det är med god kännedom om hur en verksamhet fungerar som verksamheten bäst kan förändras. Universitet och högskolor kan vara mångfacetterade och komplicerade organisationer.
Den akademiska sfären vilar dock på en gemensam grund där kritiskt tänkande är en grundpelare.
Nu gäller det att lärosätena blir än bättre på att kritiskt granska sin egen verksamhet och hitta sätt att göra upp med de diskriminerande normer och den utsatthet som verksamheten ofta präglas av.
