Föräldrar som kämpat i flera år för att få in sina barn i denna unika verksamhet känner stor oro inför sina barns skolgång, något som också drabbar den övriga familjen som till exempel syskon.
Anledningen till att verksamheten måste flytta är för att elevunderlaget i Högsbo har minskat och att de elever som finns väljer andra skolor. Men om Göteborgs kommun menar allvar om att de värnar om de funktionshindrade barns rätt till en bra skolgång hade de kunnat skjuta till pengar för lokalkostnaden för Högsbos stadsdelsnämnd så hade Högsboskolan kunnat drivas vidare på samma sätt som sker i dag.
Det handlar om fem miljoner kronor per år, det kan låta mycket, men om man sätter det i proportion till vad de här barnen riskerar att kosta samhället om de inte får en bra och fungerande skolgång så är det en droppe i havet. Men någon sådan konsekvensanalys har inte gjorts. I de bästa av världar hade Göteborgs kommun tagit detta ansvar.

Det finns dessutom möjlighet att inrymma annan verksamhet i lokalerna, vilket kommer att ske till hösten då Dalheimers hus komma att flytta en del av sin dagliga verksamhet dit. Om det inte finns möjlighet att driva skolan som den fungerar i dag, kanske man kan hitta mer sådan verksamhet att fylla upp lokalerna med?
I varje klass på G-verksamheten går mellan fyra till sex elever, som har tillgång till en lärare och elevassistent. G-verksamheten är inte en särskola, utan följer den vanliga läroplanen men med anpassad pedagogik och med små klasser, något som den vanliga skolan inte kan erbjuda.
Det är inte heller fritt fram för föräldrar att välja ifall deras barn med särskilda behov ska få börja vid G-verksamheten utan ett positivt besked måste ha fattats av den stadsdelsnämnd som familjen bor i. Många elever med denna problematik får därför inte möjligheten att börja på skolan och många föräldrar känner inte ens till att den finns för verksamheten marknadsförs inte, utan kännedom om skolan går ryktesvägen.
Medan andra föräldrar kan välja och vraka mellan både kommunala skolor och friskolor med diverse olika inriktningarna får inte föräldrar till funktionshindrade barn ens rätten att själva fatta det slutgiltiga beslutet om vilken skola deras barn ska gå i.

Den form av undervisning som bedrivs vid G-verksamheten är ovanlig i Sverige och på många håll tvingas föräldrar placera sina barn i särskola när den vanliga skolan inte fungerar, vilket inte ger fullvärdiga betyg och som stänger ute personen från vidare både studier och arbetsmarknaden.
G-verksamheten har funnits i 20 år i Göteborg och under de senaste 11 åren har den varit placerad i Högsbo, och det är en verksamhet som fungerar väldigt bra.

Enligt tjänstemännen i Högsbo bör verksamheten ligga i anslutning till en annan skola inne i centrum, men lokalsekretariatet som får i uppdrag att hitta nya lokaler kan inte på överskådlig tid se att några sådana lokaler kommer att finnas tillgängliga. För elever och föräldrar är det en klen tröst att Högsbos stadsdelsnämnd lovar att G-verksamheten ska få använda Högsboskolans lokaler fram tills nya har hittats, även denna osäkerhet skapar en enormt stor oro bland dessa barn och deras familjer.
För deras skull hoppas jag att ett beslut om att låta Högsboskolan få finnas kvar fattas av stadsdelsnämndens politiker.