Makten över matproduktionen
Att kontrollera matproduktionen är att kontrollera folket. Men det är också ett sätt att få kontroll över biobränslet. Lennart Gustafsson berättar om hur regeringar subventionerar tillverkning av etanol från spannmål, vilket leder till högre matpriser och svält.
Genom makt över oljan kontrolleras nationer, genom makt över maten kontrolleras folken. Denna devis är uttalad av en av världens verkliga makthavare och genom pågående krig kan vi se striden för makt över oljan.
Vad som planlagts och pågått en tid är, att de verkliga makthavarna ökat trycket för att få mer makt och kontroll över vår mat och därmed också över folken. Vi kommer att se detta genom de höjda matpriserna i världen, som kommer att slå i taket inom de närmaste månaderna. De höga priserna har redan förorsakat upplopp de senaste veckorna i länder som Mexico, Marocko, Senegal, Uzbekistan och Jemen. Hjälporganisationer runt om i världen är bekymrade eftersom de inte blir i stånd att ge mat till de fattigaste av de fattiga.
Det finns flera orsaker till matbristen. Enligt rapporter har en dödlig svamp, Ug99 (Uganda 1999), som slår ut vetet, spridit sig till Pakistan från Afrika. Om detta är riktigt, hotas vitala odlingsområden i Asien såsom Punjabregionen.
Det finns inget fungerande motmedel mot denna svartrost och eftersom världens spannmålslager har den lägsta nivån på fyrtio år och regeringar subventionerar tillverkning av etanol från spannmål, särskilt i USA, Brasilien och EU, där jordbruksmark tas ur matprodukton på ett ansvarslöst sätt, är situationen ytterst alarmerande. Den dödliga svampen används som skäl av Monsanto och den amerikanska regeringen för att sprida patenterade genmodifierade frön. En konsekvens av spridningen är de kampanjer, som Monsanto och andra tillverkare genomför till stöd för försäljning av GMO-varianter av vete, vilka sägs vara motståndskraftiga mot Ug99.
2007 varnade FAO i Rom för den alarmerande trenden i världen för mattillgången även utan påverkan av Ug99. Varningen visar bland annat på den explosiva tillväxten i åkerareal för bränsle, vilket resulterar i högre matpriser, från säd till kött och mjölkprodukter. Senast FAO varnade för svartrostspridningen var i början av mars och då gällde det Iran och närliggande länder.
Argumenten i USA och EU, att etanol är mer miljövänligt än petroleumbränsle, har visat sig i varje avseende vara falska. Det har skapats ekologiska problem genom att arealen på vilken det planterats biobränsle kräver användning av tyngre bekämpningsmedel, vilket i sin tur ger dödligare avgasutsläpp från bilarna än man tänkt sig. Kort sagt, det är ett scenario förprogrammerat för katastrof, vilket torde stått klart för policymakarna i både EU och USA i åtskilliga år. Det kan bara förstås på ett sätt. En sådan dramatisk kris i den globala mattillgången är avsiktlig.
Tyvärr finns det anledning att tro, att svenska folket inte kan förvänta sig åtgärder från politiskt håll. De så kallade folkvalda har helt tydligt inte förstått vad det messianska arvet gällande demokrati innebär, trots formuleringen i vår grundlag att "all makt utgår från folket". Deras underdånighet och krökta ryggar både för EU och USA är påtaglig.
För att eventuellt kunna påverka dessa politiker synes det angeläget att förutom forskare och ansvarig krishanteringsmyndighet, kunniga och insiktsfulla journalister från området motor till området mat, blir gränsöverskridande och tar upp denna överlevnadsfråga på sina agendor. Det finns både litteratur och artiklar på internet för studier.
