Det börjar stå klart för allt fler att klimathotet ställer mänskligheten inför sin kanske största utmaning någonsin. Utsläppen av fossilbaserad koldioxid globalt sett behöver börja minska inom några år, för att fram till omkring 2050 ha sänkts med 80–90 procent. Nya rön om Arktis och Antarktis tyder på att avsmältningen av is accelererar snabbare än vad man hittills antagit. Risken är stor att temperaturökningen inte går att hejda vid två grader. En fortsatt ökning kan leda till gigantiska problem för vår natur och vår civilisation.

Modern energi- och transportutveckling visar att det finns goda möjligheter att ställa om till ett uthålligt och kretsloppsbaserat samhälle. Stora investeringar måste styras till ekologiskt hållbar energiproduktion och mer energieffektiva sätt att leva, transportera och producera. Sinande tillgång på olja gör också denna omställning nödvändig. Problemet är att denna omställning tar tid, tid som vi inte har. Därför behövs också temporära åtgärder som snabbt minskar utsläppen. Vi kommer inte att kunna undvika insatser som kan upplevas som kännbara, negativa och begränsande av en livsstil som människor vant sig vid. Det behövs lagstiftning och tydliga ekonomiska styrmedel som förändrar beteendemönster i stor skala. För att åtgärderna ska vara rättvisa måste utsläppsmålen sättas per capita. Det betyder att USA och Europa måste vidta de mest radikala åtgärderna.För att göra det möjligt att fatta nödvändiga politiska beslut måste åtgärderna vara förankrade hos den stora folkmajoriteten. Förankring kräver att människor har kunskaper, att de inser behovet av förändringar, att de är delaktiga i de processer som måste ske, samt att åtgärderna upplevs som rättvisa. Kunskaper och delaktighet fordrar en massiv och uthållig folkbildningskampanj. Vi behöver en mobilisering som saknar motstycke i vårt lands historia. Detta är våra idéer om hur den kan genomföras:1) Regeringen bör se till att hela svenska folket får en pedagogisk bok om klimatförändringarna (liknande projektet "Levande historia"). Materialet bör innehålla basfakta, beskrivning av de olika framtidsscenarier som vetenskapen beskrivit, samt vilka förändringar samhället och enskilda kan behöva göra för att sänka utsläppen av koldioxid.2) Alla arbetsgivare uppmanas att avsätta en halv arbetsdag för utbildning av sina anställda. Motsvarande utbildningsdagar genomförs inom grundskola, gymnasium och högskola. Regeringen måste bidra med finansiering av informatörer. En sådan utbildningsdag behöver innehålla:– Information om läget och konsekvenserna av fortsatta koldioxidutsläpp (kompletterat med ett pedagogiskt grundmaterial).– En övning där deltagarna får beräkna sina egna utsläpp av fossilt CO2 (alternativt ekologiska fotavtryck), utifrån någon av de modeller som finns. Detta får de jämföra med den ekologiskt nödvändiga nivån.– Information om olika politiska beslut som kan behövas för att uppnå den nödvändiga sänkningen.– Information om vilka förändringar människor kan genomföra i sina egna liv.– Ett personligt åtagande: Dessa förändringar ska jag genomföra!3) För små företag kan det krävas andra former av lösningar. Studieverksamhet kan ordnas i studieförbund och i olika folkrörelser. Detta kan regeringen stimulera genom särskilt förmånliga bidrag till studiecirklar eller annan utbildning med inriktning på klimathotet/miljöfrågor.4) Kommunerna kan stimulera lokalt engagemang genom utbildningsserier vid kommunala bibliotek, studieförbund och andra instanser.5) Människor som vill fördjupa sitt arbete kan använda sig av lokala föreningar, till exempel genom villa-, bostadsrätts- och hyresgästföreningar, där man kan ta fram lokala handlingsplaner för "koldioxid- och energibantning".6) Statsmakterna och internationella organisationer uppmanas ta initiativ för att folkbildningsarbetet ska spridas på europeisk nivå.

Tillsammans kan vi förverkliga idén om en nationell mobilisering och folkbildning för klimatet och planeten jorden.