Skogsnäringen och pengakramarna brukar alltid säga att 'det inte är realistiskt' när naturens behov av avsättning av skogsmark framförs. Det betyder: 'Vi har makten. De andra arterna, och folk som agerar för dessa arter, ska inte komma och sticka upp. Näringen kommer ändå alltid att få som den vill.'

Vad de andra arterna behöver, vad som är vetenskapligt underbyggda naturvårdssträvanden, det bryr sig näringen inte om. Skogsnäringens förakt för natur och naturvård är monumentalt. Den 13 september sa Kenneth Eriksson från SCA om länsstyrelsernas arbete med reservatbildning: 'Områden som vi har avverkat i 500 år läggs nu för fäfot och självdör'.

Skogsnäringens direktörer överbjuder varandra i fråga om framtida avverkningsmöjligheter: 90 miljoner kubikmeter, 100 , 110, 120 miljoner per år i Sverige.

Dagen efter meddelade Skogsstyrelsen att avverkningarna har nått taket, som är 84 miljoner kubikmeter per år. Om det överskrids kommer vi på sikt att få virkesbrist.

Vem är realistisk - skogsnäringen med dess hejarklack, eller de som ser och förstår skogsskövlingen, värnar om skogens naturvärden och tänker försiktighets- och hushållningstankar?

Anders Delin