Med syftet att "ta Malmöbornas rädsla på allvar" trycker Folkpartiet upp reklam som inte lite påminner om ren skrämselpropaganda, en i politiska sammanhang vanlig och framgångsrik metod. I välbärgare områden som Limhamn, Erikslust och Djupadal pryds gatuskyltarna med texter som "Känner du dig trygg på den här gatan?" och "Tror du att 13-åringen bakom dig bär kniv" och mitt ärliga svar är givetvis; Ja, jag känner mig trygg på den här gatan och nej, jag tror inte att 13-åringen framför mig bär kniv.

Folkpartiet ändrar skepnad efter vad som efterfrågas i över- och medelklasshem och det är inte konstigt att de valt att placera ut sin skrämselreklam bland lyxvillor och välpolerade BMW:s. Det vet mycket väl om att det är här de har röster att hämta från de andra borgerliga

partierna, möjligen även från socialdemokraterna, och det är här fördomarna är som störst. De boende kring det mångkulturella och betydligt fattigare Möllevången är knappast rädda.

Folkpartiet är ett av de partier som anser att Sverige behöver betydligt många fler poliser än det finns i landet idag och eftersom de i partiet knappast prioriterar bekämpande av de sociala klyftorna får man anta att det är genom vapenmakt som de vill ställa allting till rätta och avväpna barnen i det här landet. Det doftar onekligen återigen Ny Demokrati och Bert Karlssons fuktiga andedräkt kittlar i nacken. Jag är inte rädd när jag går på Rudbecksgatan i Malmö bland radhusen men den här sortens skrämselpropaganda kommer med största sannolikhet få många människor att bli rädda, om inte för mig, så för någon annan och det helt i onödan. Hur många 13-åringar bär egentligen kniv till vardags?

Nej, jag är inte rädd för de svenska barnen, oavsett vilken stadsdel eller världsdel de kan tänkas komma ifrån. Det finns många saker här i världen som jag är rädd för. Jag är ju trots allt ganska paranoid av mig till naturen men en av de saker som jag fruktar mest är ett borgerligt samhälle där högern endast behåller makten genom att skrämma upp landets invånare.

Precis det samhälle som enligt många opinionsundersökningar kan vara att vänta om ganska exakt två år. På bästa populistiska vis försöker Folkpartier roffa åt sig röster genom att kavla upp en orealistisk världsbild snarare än att ha några rent politiska argument. Är det något

parti som skulle ta till sig av den utomordentligt effektiva amerikanska metod så är det väl just Folkpartiet. Nog har de flesta av oss sätt hur amerikanska politiker debatterar och hur de smidigt undviker alla frågor som skulle kunna uppvisa deras partipolitiska brister. Det är lättare att peka ut felen än att berätta för folk hur man ska korrigera dem. Det finns på tok för mycket våld i dagens samhälle men lösningen är knappast att växla till en än blåare politisk vägfil. Barn bär kniv för att de är rädda. Att skrämma upp befolkningen än mer är inte bara idiotiskt utan rent av omoraliskt. Att ta rädsla på allvar och att trycka in än mer och ofta obefogad rädsla i de som ännu inte är rädda för omvärlden är inte samma sak men det tycks inte Folkpartiet ha förstått. Och det, om något, skrämmer mig.