Debatt


Linnea Nilsson
Fria.Nu

Vi behöver en individuell föräldraförsäkring

Två tredjedelar av alla fäder tar ut sin ledighet i form av de två pappamånaderna. I i stort sett alla familjer tar modern ut mer än häften av föräldraförsäkringen, skriver Linnea Nilsson.

'Lika lön för lika arbete!' skanderas kors och tvärs, alla är överens om att män och kvinnor är lika mycket värda och därför ska tjäna lika mycket. Överens har vi varit länge - ändå händer ingenting. Enligt en undersökning från Saco går framstegen så sakta att det kommer ta ytterligare 60 år innan kvinnornas löner är ikapp männens.

Tänk efter - hur många känner vi i vår närhet som delar hela föräldraledigheten rakt av? I dag består föräldraförsäkringen av 16 månaders föräldraledighet. Vardera föräldern har ensamrätt till två månader av dessa.

Om föräldern inte utnyttjar sina två månader kan inte den andra föräldern ta ut dem. De resterande månaderna går att överlåta. De öronmärkta månaderna ('pappamånaderna') finns för att föräldrar ska dela ledigheten mer jämlikt mellan sig, men uppenbarligen vill inte barn- och familjeministern, Berit Andnor, ta hela steget och dela upp hela ledigheten på samma sätt. Varför inte? Ska det bli helt jämställt eller bara lite mer jämställt än nu?

Om du är hemma i ett år från jobbet hamnar du efter i lönestegen. När du kommer tillbaka ligger lönen i kollegernas kölvatten, ett glapp som aldrig kan tas igen. Dess-utom missar du många chanser till befordran. Detta skulle jämna ut sig om alla var barnlediga någon gång, men så ser det inte ut i dag.

Ungefär två tredjedelar av alla fäder tar ut ledighet. Detta är oftast i form av de två pappamånaderna. Alltså tar många män inte ut barn-ledighet över huvud taget. I i stort sett alla familjer tar modern ut mer än hälften av föräldraförsäkringen. Detta är nivåer som varit stabila, och trenden ser inte ut att ändra sig.

Som det ser ut i dag räknar många chefer med att ett år faller bort från kvinnornas arbetstid vilket sänker hennes ingångslön. Detta

innebär att hon misskrediteras oavsett om hon är hemma med ett barn eller inte. Det är tydligen allmänt vedertaget att kvinnor tar ut barn-ledighet förr eller senare, medan liknande misskrediteringar av männen inte förekommer.

Varför skulle föräldraförsäkringen gå att skänka bort när inga andra försäkringar fungerar så? Det handlar om en insats som försäkrar arbetaren rätten att vara ledig när hon/han fått barn - den tillhör en viss person och det är inget konstigt om den inte går att överlåta. Ska vi införa rätten att överlåta sjukförsäkring till andra också om man inte tar ut den?

Många räds, däribland Berit Andnor, att tvinga föräldrarna till att dela ledigheten lika, just för att tvång i sig är fel. Men individuell föräldraförsäkring skulle skydda föräldrarna från ett annat tvång - det sociala.

Sociala normer och vanor manar kvinnan in i en gammaldags arbetsdelning.

Andnor vidhåller att det viktigaste i den här diskussionen är barnen, och att en lagstadgad delning skulle innebära att barnen lämnas in på dagis tidigare i stället för att fäderna stannar hemma. Detta är bara en täckmantel för att hon inte vill att någon förändring ska ske. Åberopa barnens välbefinnande - och man kommer undan med vad som helst. På samma sätt mår väl barnen bra av att mammorna är hemma jämt? Vill Berit Andnor att vi ska gå tillbaka till hemmafrusamhället?

En utvärdering som Riksförsäkringsverket har gjort visar att ju högre inkomst fadern har, desto större sannolikhet är det att han tar ut föräldraledighet. Det tar bort möjligheten att det är 'det låga' taket på försäkringen som hindrar papporna från att stanna hemma, vilket många försökt hävda.

Berit Andnor - ta steget fullt ut, peka med hela handen. Visa hur du vill att samhället ska se ut. Hur stor vill du att klyftan mellan mäns och kvinnors lön ska vara? Hur viktigt är det för dig att kvinnor värderas som lika god arbetskraft som män?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria