När jag läser Ulla Johanssons artikel den 12 februari om att 'miljöfundamentalistisk sörja tillåts att dominera i media' så blir det tydligt för mig att olika personer med olika perspektiv ser väldigt olika saker. Jag anser tvärtemot Johansson att dagens media, skolundervisning och samhälle i stort domineras av det västerländska teknik-, utvecklings- och tillväxttänkandet.

I dag råder enligt mig en övertro på vetenskap och teknik. Vi får lära oss att vetenskapen är den enda objektiva sanningen, att teknologin har gjort oss lyckliga och att dessa två tillsammans kan lösa alla problem som vi kan tänkas stöta på i framtiden. Granskar man dagens vetenskap kritiskt så blir det dock ganska snart tydligt att denna optimism är ogrundad.

Den internationellt erkände miljöhistorikern Donald Worsters bok De ekologiska idéernas historia visar att vetenskapen i historien är precis lika fylld av personliga åsikter, antaganden, trender och tolkningar som vilken religion eller filosofi som helst.

Ett annat problem med att se naturvetenskap som sanning är att den bara ser det som man just nu kan mäta, räkna och bevisa och utelämnar allt annat. Vilken värld man ser beror därför hela tiden på hur avancerade glasögon man har. Att det på 1000-talet inte gick att bevisa att jorden var rund innebär väl inte att den var platt på den tiden? Visst blir världen lättare att förstå om man klassar allt man inte kan bevisa som ovetenskapligt och osant (andlighet, healing, liv på andra planeter, reinkarnation, kärlek, skönhet, moral, medkänsla, mänskliga erfarenheter med mera), men det är ju knappast en sann bild man målar upp.

Hela vårt samhälle är uppbyggt kring förbrukning av resurser, som förr eller senare kommer att ta slut. De senaste 100 åren har vi förbrukat stora delar av jordens resurser och skapat stora miljöproblem. Vår övertro på teknologi gör dock att vi ändå rusar framåt i blindo trots att vi med största sannolikhet vet för lite om hur allting fungerar för att kunna rätta till det vi ställer till med. Dagens intellektuella, det vill säga vetenskapsmän och politiker, vägrar att erkänna sin blindhet, dels för att detta skulle ta ifrån dem deras ställning som innehavare av den äkta sanningen och dels för att dagens ekonomiska system är beroende av att folket litar på vetenskapen och fortsätter att leva i tron att de intellektuella vet vad de gör.

Självklart är jag inte emot teknik, vetenskap och utveckling. Jag ser stora förtjänster med vissa framsteg inom kommunikationsteknologi och medicin. Jag efterfrågar bara en större öppenhet inför andra kulturers kunskap samt inför det vi inte förstår och hoppas att vi kan börja använda alla våra kunskaper, även de 'ovetenskapliga', för att hjälpa allt liv på jorden i stället för att som nu sätta det ekonomiska och teknologiska ekorrhjulet i första rummet.