Debatt


Eva Bj rklund Redakt r
  • Posada grundade tillsammans med Orlando Bosch den exilkubanska terroristorganistationen Coru. Bosch satt en tid i amerikanskt fängelse, men benådades
Fria.Nu

Ökänd terrorist generar Bush

Bush står inför ett svårlösligt dilemma: Posada är för honom den 'goda terroristen', skriver Eva Björklund

Hur kunde en dömd terrorist, enligt FBI en av kontinentens farligaste män, slinka igenom USA:s gränskontroll, skärpt till det yttersta i det så kallade kriget mot terrorismen, och dyka upp i Miami? Förklaringen är att han tillhör USA:s 'goda terrorister', med nära band till Bush-familjen.

Det handlar om Luis Posada Carriles, av kubansk börd. Sedan planeringen av USA:s invasionsförsök på Kuba 1961 har han tränats och anlitats av CIA för terroraktioner mot Kuba och andra vänsterkrafter i regionen.

1976 organiserade han tillsammans med Orlando Bosch en sprängning av ett kubanskt flygplan som dödade 73 personer. För det fängslades båda i Venezuela. Men med pengar från Kubansk-Amerikanska Stiftelsen (CANF, paraplyorganisation för exilkubanska extremhögern i USA, närstående Bush-familjen sedan pappa Bushs dagar) kunde CIA friköpa Posada 1985 och anlita honom som nyckelperson i Reagan-regimens terrorkrigföring mot Nicaragua.

I en stor öppenhjärtlig intervju i New York Times 1998 berättade Posada om hur hans 'verksamhet' finansierades av CANF. Det gällde bland annat 11 sprängattentat i Havanna 1997, som han organiserat från El Salvador och Guatemala. Och han utlovade fortsatta aktioner för att mörda Fidel Castro. Han deltog sedan i sådana inför Iberoamerikanska toppmöten bland annat i Colombia 1994 och Venezuela 1997. I november 2000 fängslades han i Panama tillsammans med tre andra exilkubaner, med bagaget fullt av sprängmedel. De skulle spränga Fidel Castro i luften under toppmötet.

De dömdes till fängelse men på uppmaning av USA:s Colin Powell benådades alla fyra av Panamas avgående president Moscozo innan hon avgick. Det var i somras. Tre flögs direkt till Miami, där de mottogs som hjältar. Men Posada, som är eftersökt av FBI, kunde inte göra på samma sätt.

Han har uppehållit sig i Centralamerika medan CANF:s advokater sökt garantier för honom om uppehållstillstånd i USA, utan rättsliga påföljder, precis som Orlando Bosch fick av president Bush den äldre 1990. I början av april kunde så Miamipressen meddela att Posada befann sig i landet.

Den 11 april anklagade Kubas president USA för att härbärgera terrorister, och då inte bara Posada. Under CANF:s paraply finns öppet ett tiotal exilkubanska terroristorganisationer i Florida. Men ingen har en så packad meritlista som Posada.

Washington Post tog upp skandalen 15 april och sedan har den trappats upp, trots Vita Husets förnekande av kännedom om personen i fråga. Antikrigsrörelsen i USA startade en kampanj mot fristad för denne massmördare och frågan togs upp i kongressen.

Bushs problem är att för hans stödtrupper i Florida, där brodern Jeb är guvernör, är Posada frihetskämpe. De var avgörande för segern i presidentvalen och förväntar sig att deras hjälte ska få fristad i USA på gamla dar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria