Kvar finns en lista på tio kandidater, en del kända andra inte. Religiösa partier är förbjudna i landet och därför erkänns inte det Muslimska Brödraskapet som ett parti. Rörelsen har varit mer eller mindre förbjuden i landet de senaste 50 åren.

Den slutgilltliga listan över presidentkandidater presenterades den 11 augusti. Förutom den nuvarande presidenten Mohamed Hosni Mubarak, som representerar det nationaldemokratiska partiet, finns Ayman Nour från al-Ghad-partiet och Nomaan Gomaa från al-Wafd-partiet med på listan. Övriga är en rad mindre kända politiker från partier som har liten representation i parlamentet.

I tidigare presidentval fick väljarna bara säga ja eller nej till en föreslagen kandidat som hade stöd från parlamentet. Det arrangemanget har gjort att Hosni Mubarak har varit president ända sedan 1981.

För att vara behörig som presidentkandidat är en person tvungen att representera ett erkänt politiskt parti och kunna uppvisa stöd från minst 250 folkvalda. Egypten har ett parlament med 454 platser och ett folkvalt råd med 264 platser.

Eftersom många av parlamentarikerna står bakom presidenten ger reglerna honom makt över utnämningarna, menar kritikerna.

De hårda behörighetskravet i kombination med att partierna haft kort tid på sig att förbereda sig har gjort att två etablerade partier, Nasser-partiet och vänsterpartiet Tagammu bojkottar hela processen.

Kraven på kandidaterna gör att det i praktiken fortfarande handlar om en omröstning för att återinsätta den nuvarande presidenten, fast under täckmantel av ett demokratiskt val, har Tagammus partiledare Hussein Abdel-Razeq sagt till pressen.

– Under inga villkor kan vårt parti vara med och förleda allmänheten och agera som om valet kommer att bli rättvist och demokratiskt, har Hussein Abdel-Razeq sagt.

Frånvaron av en kandidat från Egyptens mest framträdande oppositionsgrupp, det Muslimska Brödraskapet, är tydlig. Gruppens ledarskap har inte uppmanat sina anhängare till bojkott men verkar inte ha bestämt sig för vilken kandidat de står bakom.

Många medlemmar av Brödraskapet har gripits sedan organisationen ledde en våg av demonstrationer för demokratiska reformer i mars. Vissa av rörelsens högst uppsatta ledare kommer att ställas inför rätta för illegala möten och uppvigling.

I Egypten råder undantagstillstånd sedan mordet på president Anwar Sadat 1981. Det har förlängts gång efter annan med hänvisning till hotet från terrorgrupper. Undantagslagarna gör att staten kan hålla misstänkta inspärrade utan rättegång.

– Brödraskapet tycks inte vilja bojkotta valet; de säger faktiskt till människor att rösta, säger Simon Kitchen, Mellanösternexpert vid den New York-baserade konsultbyrån Eurasia Group.

Om Brödraskapet uppmanar sina anhängare att rösta på en särskild kandidat så kan det betyda mycket för utgången av valet. Rörelsen uppger att man har två miljoner medlemmar och ytterligare tre miljoner anhängare. Egypten har en befolkning på 78 miljoner människor.

Valkampanjen inleddes den 17 augusti och kommer att pågå fram till den fjärde september. Mubarak lovar att han ska stå fast vid samma pragmatiska utrikespolitik som tidigare. Han vill bevara de täta banden till USA och fortsätta med att stegvis liberalisera ekonomin. Nour lovar att utrota korruptionen, minska arbetslösheten och stoppa inflationen. Gomaa går till val på löften att skapa en legitim regering.

Om ingen av kandidaterna får 50 procent av rösterna i första omgången kommer en andra omgång att hållas den 17:e september. Då kommer valet att stå mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången.