Bilden av Vitryssland är suddig i väst
Den vitryske presidenten Lukasjenko har personliga ambitioner. Landet kommer under hans ledning aldrig att demokratiseras. Och väst har ingen klar bild av Vitryssland, skriver Vitali Kutikov.
I vitryska medier uppmärksammas ibland Sverige. Det sägs då att Sverige och Vitryssland liknar varandra, att Vitryssland ibland ser Sverige som ett föregångsland. Denna positiva bild av Sverige hänger troligtvis samman med att svenska politiker sällan uttalar sig kritiskt till den politiska utvecklingen i landet. Vitryssarna i allmänhet är inte så väl informerade om Sverige varför det är lätt att sprida bilden av Sverige som ett föregångsland. Befolkningsmängd och den teknologiska utvecklingsgraden är likheter som nämns av dem som älskar jämförelser. Skillnaderna, att en svensk statsminister tål kritik, medan den som kritiserar den vitryske presidenten ställs inför rätta för förolämpning eller förtal och riskerar hårda straff, nämns inte.
Jag har försökt att ta reda på vad svenskarna vet om de senaste händelserna i Vitryssland. Det första jag gjorde var att söka på internet på ordet 'Lukasjenko'. Det blev många träffar - presidenten har ju trots allt regerat i elva år. Tittar man på år 2005 ser man ganska få artiklar om Lukasjenko i den svenska pressen. Jag ställde tre frågor via e-post till mina bekanta som är permanent bosatta i Sverige samt till några korrespondenter för olika svenska tidningar. Baserat på utfallet av de svar jag fick tänkte jag skriva en artikel som skulle heta något i stil med 'Svenskar om de senaste händelserna i Vitryssland'. Allt som allt var det knappt 100 personer som jag hoppades skulle svara men efter en tid förstod jag att mitt projekt inte skulle bli av.
De frågor som jag ställde var:
1. Vad vet ni om de senaste händelserna i Vitryssland?
2. Kan Vitryssland bli ett fritt och demokratiskt land under den existerande regimen?
3. Har levnadsstandarden i Vitryssland vuxit under president Lukasjenkos styre, enligt er åsikt?
Frågorna kan tyckas banala men det måste poängteras att de inte ställdes till vitryska medborgare. Till slut var det tolv personer som svarade på mitt brev, varav elva bad om ursäkt för att de inte var så insatta i situationen i Vitryssland. Två utav dessa gav mig råd om hur man ska skriva artiklar på rätt sätt och var man ska leta efter information. Bara en av dessa tolv kom med ett fullkomligt svar
Några månader innan hade jag varit i kontakt med killen i samband med en artikel vi skulle skriva tillsammans och han bad mig att inte nämna hans namn någonstans på ryska - naturligtvis inte därför att han var rädd att enligt Vitrysslands straffbalk bli åtalad för förolämpning av presidenten, utan därför att han måste resa till Vitryssland med jämna mellanrum och därför kunde bli nekad visum.
Jag ska inte nämna hans namn, jag kan bara säga att det är en ung man som bryr sig om Vitryssland. Han svarade att han känner till konflikten mellan Vitryssland och Polen.
Det som händer i Vitryssland är ganska allvarligt och borde få uppmärksamhet i Europa.
Vitryssland kan inte bli fritt och demokratiskt land under Lukasjenko, hans personliga ambitioner är för djupa och som person kan han inte förändras. Därför kan inte heller Vitryssland förändras så länge Lukasjenko är vid makten. Levnadsstandarden i Vitryssland har inte vuxit under perioden men siffror spelar liten roll.
Ska vi dra några slutsatser grundade på min undersökning så kan man påstå att väst inte kan greppa kvintessensen i den vitryska politiken. Mängder av lösa fakta plockas in men inga slutsatser kan dras varför situationen påminner om hur det såg ut under Sovjetunionens tid då händelseutvecklingen försökte tolkas. Det är av den anledningen artiklar som publiceras om Vitryssland oftast är översatta från andra tidningar såsom polska Rzeczpospolita och Gazeta Wyborcza.
Det finns dock experter i Sverige. De gör sin research och berättar för den svenska allmänheten. Cecilia Wigström (fp) från Göteborg är en sådan. Det var just hon som i maj 2004 motionerade om de mänskliga rättigheterna i Vitryssland i riksdagen. I motionen belyste hon huvudproblemen såsom försvinnanden, det växande politiska trycket på samhället, de politiska partierna, de oppositionella organisationerna, avsaknaden av frihet i medierna, antisemitismen och mycket annat. Tyvärr finns det ytterst få sådana experter. De flesta läser tidningar, tittar på tv och får därigenom en ganska begränsad information om Vitryssland och lägger inte märke till landets problem.
'Europa ha somnat bakom ratten' - så har den kände vitryske politologen Vitaly Selitskij uttryckt det och jag håller med henne. Jag hoppas att maktapparaten i Vitryssland inte kommer att se denna artikel som något som inkräktar på deras heder och värdighet. Fast vilken heder och värdighet kan man tala om när det gäller den?

