Tiina Rosenberg och hennes familj har under de senaste sex veckorna levt i en ohållbar situation. En hel nations flatfobi, feministfobi och kvinnohat har riktats mot henne. Utöver det mediadrev som samvetslöst utnyttjat situationen för att sälja lösnummer har enskilda extremistiska individer riktat hot mot Tiina som person, hot mot hennes integritet, hot mot hennes kropp, ja, hennes liv. Inte bara Tiina, utan även människor i hennes närhet har drabbats av dessa oproportionerliga och ofta osakliga påhopp.

Att enskilda personer får bära all den feministfobi och flatfobi som finns i samhället tyder på en oförmåga att hantera den politik som Fi driver och en ovilja att se feminismen i sin fulla komplexitet. Här kan man önska att media skulle förstå att låta Fi som organisation stå till svars för sin politik och visa att de förstår att Tiina Rosenberg varken är den enda flatan eller feministen i Fi.

Det vi har att göra med här är ett hot mot yttrandefriheten och demokratin. När media har makten att framställa människor som monster och folk reagerar med hot, hand-gripligheter och häxjakt tyder det på ett fullständigt förakt för människors rätt att bedriva politik utan att riskera sina liv.

Inför årsmötet var det många medlemmar som oroade sig för att deras offentliga engagemang i Fi skulle kosta dem deras jobb, vi tror inte att någon av dem oroade sig för att det skulle kunna kosta deras liv eller möjligheterna att leva ett vanligt liv.

Om det tidigare var oklart huruvida det faktiskt råder krig mellan feminister och patriarkatet borde slöjan nu vara lyft från allas ögon. Ja, det är krig! Om ni tvekar, titta på media: det heter 'i krig och kärlek är allting tillåtet' och vi betvivlar att det från medias sida rör sig om någon starkare kärlek. Det råder inte heller någon tvekan om att det inte finns några medel som media skyr. Det är alltså krig - krig med feministers liv som insats.

För dem i och utanför Fi som jublar i tystnad och tänker att nu blir det slut på hbt-frågorna i Fi vill vi påminna om att Tiina inte ensam har drivit igenom de hbt-krav som finns inom Fi och att resten av medlemmarna kommer att kämpa minst lika hårt, om inte hårdare, för att behålla deras plats på agendan. I en organisation som strävar efter att utplåna maktobalansen mellan män och kvinnor krävs insikter om att det även råder maktobalans inom dessa grupper. Sexualitet, etnicitet och klass är bara några av de variabler som styr hierarkierna inom könskategorierna. För att avskaffa en förtryckande struktur måste vi avskaffa alla förtryck inom strukturen.

Vi vill rikta en uppmaning till alla, inte bara till feminister utan alla som anser att den demokrati och den yttrandefrihet vi har i Sverige är värd att försvara: låt oss i fortsättningen skilja på sak och person. Låt Fi som organisation stå till svars för sin politik, nog måste det där finns tillräckligt för er att ogilla, kritisera och ifrågasätta. Fi har nog med politiska krav för att fylla era politikpunkter och era krönikor till långt efter valet. Låt oss föra den politiska diskussionen på en politisk nivå och lämna köksbordsdiskussionerna där de hör hemma: i köket! Istället för att ifrågasätta folk för deras åsikter, låt oss bara ifrågasätta åsikter utan att dra in enskilda individer.

Låt oss höra vad ni har att invända mot den politik som vi representerar, för ni har väl något att invända ... eller?