Debatt


Lars-Erik Larsson
  • Göran Persson representerar numera, genom uppdragen till Ams, den ”hänsynslöse arbetsgivaren” vars makt en gång i tiden tvingade fram fackföreningsrör
Fria.Nu

Bakom kulisserna i Perssons 'folkrepublik'

Staten har genom Ams intagit rollen som den hänsynslösa arbetsgivare socialdemokraterna en gång bildades för att bekämpa. Ams kan i dag beröva människor deras försörjning och utdöma straff, skriver Lars-Erik Larsson.

I regeringsförklaringen den 13 september 2005 gav Göran Persson en beskrivning av socialdemokratins Sverige, som inte stämmer med den verklighet som många arbetslösa upplever. Talet påminner om den retorik som totalitära staters ledare brukar prestera.

'Arbetslöshet bryter ner', sa Persson. Så sant, men till denna nedbrytning bidrar ofta Ams aktivt. 'Vi socialdemokrater skulle aldrig vara med och forma en politik som inte bygger på respekt för den enskilde individens behov,' sa socialdemokraternas taleskvinna Pia Stark den 6 mars 2001. Ändå tillåter man att Ams rutinmässigt åsidosätter förordning 2000:634 som föreskriver individuell behandling.

Socialdemokratin är sprungen ur anställdas fackliga kamp mot hänsynslösa arbetsgivare. Det är en ironi att det nu uppstått ett fackförbund för arbetslösa (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation, SALO), för att försvara de arbetslösas intressen mot Ams, det vill säga staten. Staten har alltså intagit rollen som den 'hänsynslösa arbetsgivaren'. Man kommer osökt att tänka på 'demokratiska folkrepubliker'.

'Under år 2006 ska delmålet fyra procents öppen arbetslöshet nås', sa Persson. Ams ska tydligen fortsätta att 'hjälpa' dem som inte behöver hjälp, eller inte kan hjälpas, genom att tvångsplacera dem i meningslösa, kränkande aktiviteter.

'Sverige ska vara världens bästa land att åldras i', sa Persson. Han kunde ha tillagt att detta inte gäller dem som kort före pensioneringen blir arbetslösa och hamnar hos Ams.

'Vi river inte ner löntagarnas trygghet' påstod Persson. Kanske inte så länge löntagaren har en anställning. Tryggheten inför vad som händer vid eventuell arbetslöshet kunde dock vara bättre. Ams kan i dag godtyckligt beröva mänskor deras försörjning. De straff man utdömer överstiger ofta de påstådda brottens straffvärde, till en grad som är fullständigt otänkbar i det öppna samhället.

'..... då höjer regeringen rösten för rättvisa, integration och alla människors lika värde - inte bara på papperet, utan i FN, WTO, EU, via Sida och i andra internationella sammanhang', sa Persson. Det är en sak att sätta tummarna bak byxhängslena och tala stort på bortaplan, en annan att städa framför egen dörr. Jag har i ett par debattartiklar givit exempel på att Ams bryter mot mänskliga rättigheter. Jag har, med hänvisning till artiklarna, frågat både justitieminister Bodström och jämlikhets- och demokratiminister Orback, om de finner de arbetslösas rättssäkerhet tillfredsställande. De uteblivna svaren tolkar jag som ett nej.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är det så här plusjobben ska användas?

Lars-Erik Larsson har i flera artiklar kritiserat de arbetsmarknadspolitiska åtgärder han menar är kränkande för individen. Efter att ha anvisats ett plusjobb, trots att han ska gå i pension om tre månader, frågar han sig om det inte finns andra som skulle behöva tjänsten bättre.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria