Hemlösa betalar för poänglös hjälpkarusell
Hemlösa saknar de grundläggande rättigheter majoritetssamhället har. Ska det fortsätta att vara så borde i ärlighetens namn hela den svenska synen på mänskliga rättigheter omformuleras, skriver Rolf Nilsson.
Varje dag som vi upprätthåller ett samhällssystem och ett synsätt som rättfärdigar att somliga kan leva gott på andras bekostnad accepterar vi att våra hemlösa får betala det högsta priset. Väktare, vårdpersonal, boende och socialarbetare handlar alla utifrån denna hållning och den goda, stora majoritetens tysta stöd till detta synsätt möjliggör att hemlösa blir nekade sovplatser, tillträde med mera.
Ekonomer skulle kunna räkna på betydande merkostnader i ett vansinnigt socialförsäkringssystem där pengar snurrar runt mellan olika i grunden meningslösa instanser som provisoriska boenden, kontrollsystem, olika frivilligorganisationer, vaktstyrkor och utredningar.
Det är omöjligt att undgå det uppenbara, som den stora majoriteten på olika sätt undviker att ta till sig. Hjälpverksamheterna tycks alla ha sin källa i vårt behov av att göra rätt på bekostnad av de människor som gör 'fel'.
Jämför de omständigheter som hemlösa i dag lever under med vilka krav övriga människor i samhället ställer på grundläggande rättigheter. Om det nu är så att stora grupper i samhället tycker sig prestera viktigare och mer värdefulla saker än andra och dessutom gör detta på bekostnad av andra människors skäliga levnadsstandard måste hela vår syn på de mänskliga rättigheter som Sverige ställt sig bakom omformuleras.