Debatt


'Diskriminerad'
Fria.Nu

Svårt att få arbete trots utbildning

En lång utbildning är ingen garanti för arbete som förskollärare. Även om du har en gedigen teoretisk grund utesluts du från arbetsmarknaden om du saknar titeln förskollärare eller praktisk erfarenhet, menar insändarskribenten.

På en del förskolor är det tydligen svårt att få tag i personal med 'rätt' utbildning och man rekryterar då exempelvis barnskötare istället. Ett annat krav som ofta ställs i platsannonserna är att man ska ha goda kunskaper i svenska för att främja barnens språkutveckling. Vidare ska man vid en del arbetsplatser ha goda kunskaper om etnicitet.
Jag är högskoleutbildad inom beteendevetenskapliga fältet (170 poäng), har svenska som modersmål och gick ett gymnasium som var inriktat mot samhällsfrågor och barn. Det beteendevetenskapliga fältet rymmer ett spektra av bland annat följande kurser: psykologi, pedagogik och sociologi. Jag valde dessutom att läsa en kurs på 20 poäng som handlade om etnicitet. Dessutom har jag praktisk erfarenhet så det räcker och blir över.
Mitt problem är att det inte står förskollärare eller barnskötare på pappret. Trots att förskolorna ibland skriver att man ska ha 'likvärdig utbildning', helst inom det pedagogiska fältet, får jag ändå höra att min utbildning inte är tillräcklig.

Jag har läst både skollagen och läroplanen för förskolan noggrant. Utifrån dessa konstaterade jag att jag kunde bli anställd enligt skollagen (1985:1100), 2 kap. (Den kommunala organisationen för skolan), 4§, där det står bland annat följande: 'Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dess-utom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen.' Lag (1999:887).
Jag anser att kraven är för hårda i dagens samhälle. Även om man har både gymnasieutbildning och högskoleutbildning inom rätt område för, i det här fallet förskollärare eller barnskötare, så räcker det inte. Man måste ha orden förskollärare eller barnskötare på pappret. Inte nog med det, man måste dessutom ha en gedigen meritförteckning som visar att man har många års erfarenhet från just förskolan. Om man, som jag, är 26 år, har suttit i skolbänken fram till i år och 'bara' haft sommarjobb regelbundet (men inte arbetat med barn på en förskola) och inte har många års erfarenhet, blir man per automatik utestängd från arbetsmarknaden.

Hur ska man kunna få 'många års erfarenhet' om man inte ens får det där första jobbet där man kan få praktisk erfarenhet? Vad ska jag göra med all min teoretiska utbildning om jag inte får använda mig av den i praktiken, bara för att jag inte har praktisk erfarenhet av att jobba på förskola?

Jag hör också till en av dem som i slutskedet av min utbildning känt att det inte varit helt rätt utbildning. Jag vill helst av allt jobba med barn i förskoleåldern. Men i och med att jag inte har tillräckligt med studiemedel kvar för att börja om, så måste jag försöka hitta ett jobb för att själv finansiera kvällsstudier för att nå dit jag vill. Det idealiska, som jag ser det, är att få ett jobb på en förskola så att jag samtidigt får praktik på rätt område. Vad gör jag annars med ytterligare en utbildning där jag inte får jobb på grund av bristande dokumenterad erfarenhet?
Bara för att du har utbildning betyder det inte att du per automatik har god hand med barn eller ens kan leva upp till läroplanen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria